utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet
och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den
betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet
-»nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den
+«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den
omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de
starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har
betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom
När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande
den hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de
intogo i fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden:
-»Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en
+«Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en
början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas
inga vanedrinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke
åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit
ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras
af tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i
beröring med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att
-»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i
+«affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i
försvinnande och det af sin egen orsak, nämligen den, att lappen
merendels inser att han gör dåliga affärer när han låter berusa sig.
desamma i vården hos någon renägande lapp, som själf icke har
tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf ned på en
jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens
-möjlighet. Under tiden gÃ¥r nu hans renar »ut sig» mestadels på
+möjlighet. Under tiden gÃ¥r nu hans renar «ut sig» mestadels på
svårigheten att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då
återstår endast lappens jordbrukstorfva och då har han den
framträngande svenske nybyggaren att kämpa med. Lappen får — alla
utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan
möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga
på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu
-utstÃ¥ alla de sviter, som uppkommit efter de »sju hårda årens»
+utstÃ¥ alla de sviter, som uppkommit efter de «sju hårda årens»
historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera
allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom
tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern frös snön
sändas till kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna
styrelse, som utgöres af svenska bebyggare, behåller merendels summan
för kommunens räkning för att betäcka utgifterna för de lappar, som
-Ã¥tnjuta helt understöd af kommunen (s. k. »sockenlappar»).
+Ã¥tnjuta helt understöd af kommunen (s. k. «sockenlappar»).
Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren
som hota lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter,