Bruk start- og slutt-sitattegn.

Originalen bruker kun slutt-sitattegn.

diff --git a/manuscript.adoc b/manuscript.adoc
index d58e5d9db35e08925c12af73d6a714174cf993ee..b418ac4d5a6c66e84d646b76a87376c5c62cb68c 100644 (file)
--- a/manuscript.adoc
+++ b/manuscript.adoc
@@ -16,7 +16,7 @@ rasen. Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen
 utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet
 och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den
 betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet
-»nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den
+«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den
 omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de
 starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har
 betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom
@@ -53,7 +53,7 @@ orsaken till den hjälplösa ställning, lappen befinner sig uti.
 När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande
 den hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de
 intogo i fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden:
-»Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en
+«Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en
 början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas
 inga vanedrinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke
 åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit
@@ -65,7 +65,7 @@ vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå
 ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras
 af tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i
 beröring med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att
-»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i
+«affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i
 försvinnande och det af sin egen orsak, nämligen den, att lappen
 merendels inser att han gör dåliga affärer när han låter berusa sig.
 
@@ -119,7 +119,7 @@ icke längre ägna sig åt skötseln af sina egna renar, utan lämnar då
 desamma i vården hos någon renägande lapp, som själf icke har
 tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf ned på en
 jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens
-möjlighet. Under tiden gÃ¥r nu hans renar »ut sig» mestadels på
+möjlighet. Under tiden gÃ¥r nu hans renar «ut sig» mestadels på
 svårigheten att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då
 återstår endast lappens jordbrukstorfva och då har han den
 framträngande svenske nybyggaren att kämpa med. Lappen får — alla
@@ -129,7 +129,7 @@ land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan
 utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan
 möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga
 på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu
-utstÃ¥ alla de sviter, som uppkommit efter de »sju hårda årens»
+utstÃ¥ alla de sviter, som uppkommit efter de «sju hårda årens»
 historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera
 allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom
 tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern frös snön
@@ -163,7 +163,7 @@ mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af
 sändas till kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna
 styrelse, som utgöres af svenska bebyggare, behåller merendels summan
 för kommunens räkning för att betäcka utgifterna för de lappar, som
-Ã¥tnjuta helt understöd af kommunen (s. k. »sockenlappar»).
+Ã¥tnjuta helt understöd af kommunen (s. k. «sockenlappar»).
 
 Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren
 som hota lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter,