+\fbibttor
+
+ND iRmunn
+
+\fINFÖR LIF ELLER DÖD?
+
+SANNINGSORD I DE LAPPSKA FÖRHÅLLANDENA
+
+AF
+
+ELSA LAULA.
+
+Pris: 25 öre.
+
+\fSTOCKHOLM 1904
+WILHELMSSONS BOKTRYCKERI A.-B.
+
+\fSJTSEND
+
+pe uppe bland fjällen i öfversta Norrland
+bor sedan mannaminnes tider vår stam.
+Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar
+icke alltid varit hänvisade till att söka lefve-
+bröd bland kala bergstoppar, utan lemningar
+från forna tider visar att lapparna besuttit
+rymliga betesmarker under gynnsamma för-
+hållanden. Under seklernas lopp har lap-
+pen dock alltjämt fått vika för den jord-
+bruksidkande germanska rasen. Fredlig, lugn,
+sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen
+” utan protester själfmant lemnat hvad han trott
+wvara hans tillhörighet och tum för tum ha de
+svenska nybyggarna dragit till sig den betes-
+mark, som af lapparne användts. De hafva
+däraf fått namnet »nomadiserande» d. v. s.
+
+\f4
+
+ständigt vandrande, men månne icke den om-
+ständigheten, att de svagare under alla tider
+fått gifva vika för de starkare, varit orsaken
+till denna vandringslusta. Att lappen har be-
+tingelser för att bosätta sig när han fått sitt
+lefvebröd, därom vittna med tillräcklig tyd-
+barhet . de sista decenniernas erfarenheter.
+Man gör orätt om man i lappbefolkningens
+tvungna undandragande ser något af zigenar-
+lifvet. Vårt folk vilja blifva bofasta om de
+därtill fått rättighet, men de hafva i alla tider
+lefvat i en undantagsställning eller med andra
+ord — de hafva ställts utom lagen, utom de
+allmänna rättigheternas gräns.
+
+Föga eller litet lemna lappska kulturskil- |
+drare af lappens jernhårda kamp för tillvaron
+och de tvungna omständigheter, hvarunder
+de hafva att förskaffa sig sitt uppehälle. Mer-
+endels framställes lappens arbete, hans kamp |
+för brödet, hans säregna lefnadsförhållanden |
+och hans äfventyr i sagornas skimrande ljus,»
+hans verkliga arbete för nöjestillfredsställelse.
+Tyvärr är dock icke lappens lefnad ett tids-
+fördrif utan ett af mödor, faror och umbä-
+
+\f5
+
+randen uppfylldt lif. Hvem täljer dé lappska
+
+hemmens tårfyllda kval, hvem uttalar tröstens
+
+ord till de hårdt pröfvade, hvem mättar enkor
+och faderlösa barn och hvem räcker lappen
+en skärf i nödens dag? Man sätter sig icke
+in i lappbefolkningens förhållanden utan be-
+traktar det hela som en föråldrad brokig tafla
+bredvid svenskens högre kulturstadium. Och
+dock tillmätes orättvist den lappska befolk-
+ningen kulturlyten, hvilka ej hafva sin uppkomst
+i vår stam utan äro till oss öfverförda från de
+högre kultiverade. Ja, man har därvid gått
+så långt att man därföre ansett oss ej vara
+värdiga att inrangeras bland folkslag eller
+med andra ord åtnjuta rättigheten att existera.
+Efter denna korta inledning vill jag öfvergå
+till en skildring af de laster, hvaruti vårt folk-
+slag sägas vara försjunkna uti och som öppet
+
+sagts mig vara orsaken till den hjälplösa ställ-
+ning, lappen befinner sig uti.
+
+Lapparnes dryckenskap.
+"När jag i våras sökte att väcka intresse
+för vårt folk, framhållande den hjälplösa ställ-
+
+\fning de befunno sig uti och den särställning
+de intogo i fråga om rent mänskliga rättig-
+heter, möttes jag med orden: »Lapparne
+supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas»
+0. s. v. Till en början vill jag konstatera det
+faktum att bland våra lappar finnas inga vane-
+drinkare och sedan tider man minnes tillbaka
+har icke åtminstone i min hemtrakt någon
+lapps dödsorsak varit alkoholsjukdom. Jäm-
+fördt med de senaste svenska iakttagelserna,
+som konstaterat att 50 tusen drinkare befolka
+landet, torde den lappska dryckenskapen icke
+böra öfverskattas sin betydelse. Däremot före-
+kommer beklagligt nog att berusade lappar
+uppträda vid- marknader, som hållas vid kusten,
+men äfven då i ett mycket ringa antal. Men
+dessa bestå ingalunda at sådana, som hafva
+för vana att berusa sig, utan utgöras af tillfäl-
+
+liga supare, som genom köp, byte eller annan
+handel kommit i beröring med svenska mark-
+nadsbesökare och bjudits förtäring för att
+»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta
+nationallyte är i försvinnande och det af sin
+egen orsak, nämligen den, att lappen meren-
+
+\fÅ
+
+dels inser att han gör dåliga affärer när han
+låter berusa sig.
+
+Oberättigandet att kasta ett folks ovana
+på en annan ras' skuldror och däraf förklara
+en hjälplös belägenhets berättigande, lyser
+äfven bjärt fram inför påståendet att lappen
+icke själf producerar, försäljer eller på annat
+sätt tillhandahåller berusande drycker. Den
+last, som har sitt upphof inom folkets egna
+landamären, bör icke påbördas andra folk,
+som genom njutningslystnaden förledes att
+sjunka i densamma.
+
+Tiggeri af nöd eller lättja?
+
+Beklagligt är det förhållande, hvarmed
+man äfven framhåller lapparnes tiggeri,
+såsom föranledt af lättja. Vårt folk kunna in-
+delas i två olika afdelningar, beroende på det
+förhållande de stå till förvärfvet af det dagliga
+brödet, nämligen renägande och icke ren-
+ägande lappar De förra utgöras af sådana,
+som trots alla svårigheter lyckats behålla sina
+
+renar; de senare däremot af de, som genom
+
+\fett eller annat förhållande blifvit utan renar,
+hvilket är detsamma som förlusten af sitt lef-
+vebröd. Det är endast genom utrönandet af
+på hvad sätt en lapp gått förlustig sina renar,
+som man kan bedöma, om tiggeriet är föror-
+sakadt af lättja eller af verklig nöd. Lappens
+framtid är förknippad med renen, hans trogne
+följeslagare genom lifvet. Af den har han sin
+existens, utan honom står han inför hungers-
+nöden. Jagt och fiske måste alltid räknas som
+en bisyssla, mera till att söka än att erhålla
+lefvébröd. På renen måste man söka lappens
+existensminimum. Ett lappmatlag på sju per-
+soner (man, hustru och fem barn) behöfver
+årligen till sitt hushåll nedslagta 40 renar,
+hvaraf 20 användas till lapphemmets eget
+behof af kött och den andra hälften försäljas
+till inköp af mjöl och andra lifsförnödenheter
+jämte beklädnad. För dessa 20 renar erhåller
+lappen i lyckligaste fall omkring 300 kr. På
+denna summa drar en lappsk familj sig dräg-
+ligt fram genom lifvet. Men nu en annan sak.
+För att efter denna beräkningsgrund fastslå
+ett existensminimum, behöfver lappen till sitt
+
+\f9
+
+förfogande en renhjord af nära 350 renar, och
+detta antal kan icke en lapp på tio uppbringa.
+En 'renhjord på 100, det minsta antal som en
+lapp kan hafva för att uppträda som själfstän-
+digt renägande, lemnar en årlig afkastning af
+39 renkalfvar. Dessa späda kalfvar utsättas
+nu med ens för tusentals faror, icke minst att
+märka nybyggarnes hundar. Redan efter ett
+år har afkomman med säkerhet nedbringats
+med minst ett tiotal, andra året till 15 och
+vid fullvuxen ålder till 12.
+
+Alltså skulle lappen med blick på fram-
+tiden icke få nedslakta mer än 12 å högst
+15 renar pr år. Hvarje antal som däröfver
+går, inverkar på den framtida betingelsen att
+lefva för lappen. Nedslaktar han exempelvis
+existensminimummet 40 renar, har han redan
+efter ett års tid renstocken nedbringad till 70
+och fortfar detta förhållande är han redan
+efter ett par tre år under möjligheternas gräns,
+under betingelsen att lefva. När renarnas
+antal understigit 100, kan lappen icke längre
+ägna sig åt skötseln af sina egna renar, utan
+lämnar då desamma i vården hos någon ren: -
+
+\f10
+
+ägande lapp, som själf icke har tillräckligt
+antal renar, och slår han sig merendels själf
+ned på en iordtorfva för att med jordens bru-
+kande bidraga till existensens möjlighet. Under
+tiden går nu hans renar »ut sig» mestadels på
+svårigheten att skydda det uppväxande ren-
+släktet mot renmärken. Då återstår endast
+lappens jordbrukstorfva och då har han den
+framträngande svenske nybyggaren att kämpa
+med. Lappen får — alla ömmande omständig-
+heter till trots — gifva vika och obarmhertigt
+drifves han till tiggarstafven, han har ju icke
+äganderätt till sitt land utan äger endast rätt till
+renbete. Utan renar, utan jord, utan utsikt
+att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen
+annan möjlighet än att anropa barmhertiga
+medmänniskor om hjälp. Till råga på all
+denna helt vanliga olycka har den lappska be-
+folkningen att nu utstå alla de sviter, som
+uppkommit efter de »sju hårda årens» historia,
+hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera
+och mera allmän. De sju hårda åren inleddes
+med året 1892, då vintern kom tidigt, redan
+S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern
+
+\fIT
+
+frös snön till is och betäckte bergen, hvarföre
+renen icke kunde komma åt den renmossa,
+som hör till hans uppehälle. Tusentals renar
+dogo då af svält, och detta förnyades sedan
+årligen en lång tid. Så kommo de stora tim-
+merdritningarna och renar — likaledes i tusen-
+tal — blefvo nedfällda af träden. (I denna
+fråga vill jag i förbigående nämna, att lapparna
+icke för dessa olyckor erhöllo någon skade-
+ersättning.) Förutom dessa olyckor hade re-
+narne alltid att kämpa med nybyggarnas hun-
+dar. Som ett talande exempel på huru lätt en
+lapp kan bringas till nödens brant, vill jag an-
+föra följande: ;
+
+Lappmannen Gustaf Klementson i Fatmo-
+makke var för några få år sedan ansedd som
+en välbärgad lappman. Han ägde en ren-
+hjord på omkring 300 renar och hade så-
+ledes existensmöjligheter för den stora familj,
+11 personer, de voro. Hufvudsakligen genom
+timmerdrifningen nedslogos hans renar och
+därmed var hans uppehälle som renägande '
+lapp förbi. På sitt lappskatteland sökte han
+nu att förebygga sin ruin och göra detta
+
+\f12
+
+fruktbärande. Nu i dessa dagar har den sven-
+ske nybyggaren fullbordat lappmannens öde
+— och lappmannen utestängts från rätten till
+sitt lappskatteland. Hvad skall nu den arme
+af olyckan hemföljde söka sitt bröd. Återstår
+för honom, fadern med de nio barnen, någon
+annan utväg än att söka brödet hos barmher-
+tiga medmänniskor, så framt han vill undgå
+hungersnöden? Är nöden här föranledd af
+lättja eller af verkligt behof?-
+
+Det är sant att Wvarje år beviljas ett stats-
+anslag till nödlidande lappar, men dessa un-
+derstöd ha dock endast i undantagsfall, och
+då i mycket små belopp kommit de fattiga lap-
+parne till godo. Medlen afsändas till kommu-
+nalstyrelserna i de olika lappsocknarne och
+
+denna styrelse, som utgöres af svenska bebyg-
+gare, behåller merendels summan för kommu-
+nens räkning för att betäcka utgifterna för
+de lappar, som åtnjuta helt understöd af kom-
+munen (s. k. »sockenlappar»).
+
+Om den lappska nöden, orsakerna till lap-
+pens tiggeri, till bekymren som hota lapphem-
+mens framtid och därmed förknippade omstän-
+
+\f153; 5;
+digheter, vore mycket att andraga, men då.
+jag tror att de rader jag skrifvit om denna sak,
+ändrar svenskens uppfattning om detta sak-
+förhållande, öfvergår jag till medlen, hvarmed
+den lappska befolkningen skulle kunna upp-
+hjälpas. Vi hafva velat benämna den
+
+Lapparnes existensfråga
+
+därvid framhållande att hela vårt folks öde
+beror endast och allenast på denna frågas
+nöjaktiga lösning. För att utreda dessa bättre
+vill jag först behandla grundfrågan angående
+lapparnes äganderätt till sina lappskatteland,
+jämte rätten för lapparne att idka åkerbruk.
+Genom Kungl. Bref af den 13 december 1867
+bestämdes en odlingsgräns, hvarvid en gräns-
+linie sattes mellan den svenske nybyggaren
+och den lappska befolkningen. Nybyggarne
+hatva erhållit äganderätt till sina hemman,
+under det att lapplandet förklarades vara kro-
+nomark. Med anledning häraf bortadvocerades
+lapparnes rätt till den jord, hvaruppå vi alla,
+naturhgt sedt, hafva att hämta vårt lifsuppe-
+
+\f14
+
+k -hälle. Genom att endast hafva dispositions-
+rätt till ett jordområde, lappskattelandet, och
+med dystra aningar vänta på den dag, då
+man kan blifva bortförd från sitt hem, där
+generatiou efter generation nedlagt sin ung-
+doms arbetskraft, sin mannaålders möda ock
+ålderdomens arbetshjälp, kan icke gifva den
+arbetslust, en kraftig stam bör utveckla. Ar
+EN betslusten klädes i handling först vid det till-
+
+fälle när man vet, att man gagnar sig själf, ;
+sina barn och sina efterkommande. Idoghet
+och ihärdighet saknas icke bland lappbefolk-
+ningen, det är endast föremålets faktiska be-
+stående, som förhindrar arbetsintensiteten och
+den välmåga, som annars skulle sprida sig.
+U| Med de jämtländska lapparnes öde framför
+sina ögon, dessa som jagats upp till ofrukt-
+bara berg på grund af att deras rättsfråga till
+jorden ej beaktats, kunna icke de vester- och
+norrbottniska lapparne inse annat öde, äfven
+de, så länge frågan om rätten till jorden icke
+löses.
+
+| Arligen och dagligen gifves äfven hos oss
+Vesterbottens lappar exempel på hvarthän till
+
+\f15
+ståndet leder. För en tid tillbaka, låt oss säga
+30- å 40-tal år, kommo de svenska nybyggarne
+och frågade vänligt om de kunde få slå sig
+ned och odla upp en bit mark. Lappen såg
+1 detta förhållande ingen som helst orsak att
+neka den arbetsamme mannen. Om några år
+hade nybyggaren odlat upp marken omkring
+sitt tjäll, och tog syn på ,densamma. Veder-
+börande beviljade beredvilligt lagfart å mar-
+ken och icke blott den mark, som han själf
+» odlat utan därtill ett öfrigt område. Området
+kunde, och gjorde det i de flesta förhållanden,
+sträcka sig om lappens frodiga renvallar och
+skatteland, den som förut varit vänlig nog att
+tillmötesgå nybyggarens önskningar att få odla
+marken bredvid honom. Så gick välnågra år
+och en vacker dag infinner sig vederbörande
+synemän och kungör för den olycklige lappen
+att han icke längre äger rättighet till den
+gröda, som af honom vidare inbärgas.
+
+Med dessa syner framför sina ögon lär
+väl ingen förundra sig öfver att den lappska
+befolkningen känner en bäfvan för hvad som -
+komma skall. Merendels utgöres nu denna”
+
+\f. liga dygder dock icke kan öfverbevisas om
+
+16
+lappska befolkning, som på sådant sätt bort-
+drifves af sådana, som icke äro renägande
+och hvad ödet blir för dessa olyckliga är icke
+svårt att förutse. De blifva fattiga och ut-
+armade. Därhän har lapparnes osäkra rätts-
+ställning ledt, på grund af deras undantags-
+ställning i den svenska jordrättsskipningen.
+Svensk praxis har dock alltid varit och är det
+ännu, att vid afvittrings- och storskiftesförrätt-
+ningar det folk, som af ålder bott och brukat
+
+landet, fått för sig och sina efterkommande
+
+för evärdelig tid tilldelad sin beskärda del.
+Lappen måste tillerkännas äfven denna rätts-
+ställning, eljest är hans öde besegladt. Han
+drifves i annat fall allt längre och längre upp
+mot de kala bergstopparne mot norska grän-
+sen, den han ju icke får öfverskrida. Vid
+denna tidpunkt, då är väl också vår strid för-
+
+gäfves, och då är det förbi med de svenska 3
+
+lapparne. Men hvem i vårt humana tidehvarf
+åtager sig att kasta den historiska dödsdomen
+öfver ett folk, som trots all sin brist på mänsk-
+
+PE
+
+\fÅ
+
+att det genom eget förvållande förorsakat sin
+
+undergång.
+
++ >
+
+I sammanhang med rätten till jorden står
+lappens rätt att öfvergå till jordbruksidkande
+folk och bruka sina lappskatteland. Genom
+sådana förhållanden, som de af nybyggarnes
+sätt att gå till väga gentemot den lappska be-
+folkningen jag nyss nämnt och det understöd
+de därvid vinna af den svenska lagen kan vi
+icke annat än se denna rätt oss bestriden.
+Marken därofvan odlingsgränsen är oss till-
+delad för renbete, icke för jordbruk. En del
+skäl, som jag i annat sammanhang berört, har
+tydliggjort, att vi i betraktande af lefvebrödet
+icke ha annan utsikt än, att när renarne på
+ett eller annat sätt förolyckats vi måste gå
+till brukandet af vårt lappskatteland. Men
+öfver detta står en tidsfråga, nämligen den
+att hela folket förr eller senare måste gå till
+jordbruket. Renen finner ej längre sitt bete
+bland fjällen. I en ej allt för afl? gsen framtid
+hafva vi att se att den ene lappen efter den
+
+\f18
+
+andre förlorar sina renar. Ogynnsamma för-
+
+. hållanden komma därvid att medverka, icke
+
+minst den skadeersättningsskyldighet, den
+renägande lappen numera underkastas enligt
+bestämmelserna i $ 14 uti lapplagen den 1 juli
+1898, och genom hvilken bl. a. en lappman
+helt nyligen dömdes till tre tusen kronors ska-
+deersättning. Och hvarför skall lappens exi-
+stensförmåga kringskäras af lagar? Erfaren-
+heten lärer att inget folk går så framåt som
+när frihet råder i alla delar. Lappens frihet
+är kringskuren. Hans kamp för lefvebrödet
+är utstakad och betingelsen att lefva hänskjuten
+allenast till renarne och renarnes skötsel. I
+medvetandet finnes dock allt jämt en känsla
+som talar om frihet och denna känsla återfin-
+nes äfven hos oss, lappar!
+KR
+
+Renbetesrätten är, som jag antydt,
+närmare beskrifven i författningen om utstak-
+ningen af odlingsgränsen den 13 dec. 1867. Den
+markeras allt emellanåt af en dagorder från
+Umeå landskansli och hålles då isådan form,
+
+\f19
+
+att man skulle tro, att lapparnes renbetesrätt
+vore betryggad. Framför mig ligger en läns-
+kungörelse af den 12 januari 1898, däri det
+heter, att anläggning af nybyggen ofvan od-
+lingsgränsen icke finge vidare af kungl. maj :ts
+befallningshafvande beviljas; att de nybyggen,
+som redan funnos ofvan odlingsgränsen, skulle
+återläggas till kronomark och att all mark
+ofvan odlingsgränsen skulle återläggas till ren-
+betesland. Denna kungörelse har fullföljts så,
+att under dessa sex år ett större antal nybyggen
+anlagts ofvan odlingsgränsen, ja, man har
+till och med dömt lappar till skadeersätt-
+ning gentemot dessa nybyggare. Alla förord-
+ningar till trots synes dock endast den rätt-
+visan vara gällande, att lappen skall drifvas
+från sin mark. Skulle i verkligheten de lagar,
+som skrifvits till förmån för lapparnes renbete
+efterföljts, hade lappen icke haft rätt att klaga
+öfver denna sak. Men lagda i händer, som
+utan hänsyn till den lappska befolkningen gyn-
+nar nybyggaren, kan det nuvarande tillståndet
+icke föra annat än till renarnes minskning och
+lappens försämrade lefnadsställning.
+
+\f20
+
+Lapparne önska i denna fråga således
+endast hvad de i lag blifvit förut tillförsäkrade,
+d. v. s, att all mark ofvan odlingsgränsen ut-
+lägges till renbetesland. Men huru kan ko-
+nungens befallningshafvande förklara att vid
+lapptinget i Fatmomakke nu framlägga ett för-
+slag, gående ut på att inlösa nödig renbetes-
+mark ofvan odlingsgränsen och därvid säga
+att lappen erhåller gynnsamma reformer, när
+vi förut för sex år sedan i länets kungörelse
+uttryckligen fått denna mark till oss upplåten.
+Detta motsägande förslag, hvilket nu framkom-
+mit, är således i strid mot förut gifna bestäm-
+melser i fråga om renbete och afser ingalunda
+att skänka lappen någon fördel utan gäller
+endast såsom en inskränkning i bestämmel-
+serna af kungl. maj:ts befallningshafvandes
+
+kungörelse den 12 januari 1898.
+
+Fattiglappens öde
+
+synes nu starkt hotadt genom det af lappfogden
+Burman vid lapptinget i Fatmomakke fram-
+lagda förslaget att nedflytta den icke ren-
+
+\f21
+
+ägande lappen nedanför odlingsgränsen och
+där bereda honom jordbruk. Vi kunna icke
+annat än protestera mot detta förslag. Det
+vore att med ens tillintetgöra den lappska be-
+folkningen och få anspråken på vårt land för
+alla tider häfda. De renägande lapparne för-
+minskas alltjämt på grund af renarnes existens-
+förhållanden, förut omnämnda. De samman-
+smälta allt framgent och under de senaste
+åren ha de renägande lapparnes antal väsent-
+ligen förminskats. De icke renägande lap-
+parne skulle nu — enligt förslaget — nedflyttas
+till nybyggen nedanför odlingsgränsen och
+man får väl säga där öfverlämnas åt sitt öde
+Hvartefter nu de renägande lapparne förlora
+sina renar, nedflyttas dessa nedanför odlings-
+gränsen och gå säkerligen där sin under-
+gång till mötes, under det att den renägande
+lappen drifves mot fjället, förlorar sina renar
+och nedskickas sedan utfattig nedanför odlings-
+gränsen. När man tager i betraktande, att den
+mark, som är ofvan odlingsgränsen, är utlagd
+till renbetesland för oss lappar och att å dessa
+marker nybyggen äro uppresta, som äro olag-
+
+\f22
+
+ligt tillkomna; hvarföre icke låta lappen till-
+träda dessa nybyggen och nu boende nybyggare
+ofvan odlingsgränsen få tillfälle att nedflytta
+nedanför densamma? Hvarföre skulle hinder
+möta för lappen att bruka dessa land, som gör
+att lappen åtminstone får bo i sitt af ålder
+brukade land samt slipper att å nya och för .
+honom främmande trakter söka sitt uppe-
+hälle. Detta förslag afser ingalunda något för-
+bättrande af lapparnes lefnadsställning, utan
+afser helt enkelt att afskära lappårnes förbin-
+delse med sitt eget folk, för att sedan låta dem
+undergå det öde, som bland de svenska ny-
+kyggarne väntar desamma nedanför gräns-
+linien ;
+Lapparnes rösträttsförhållanden.
+
+Om i Sverige skriande orättvisor anses
+begångna med att större delen af folket undan-
+drages medbestämmanderätt i folkets egna Nå
+angelägenheter, så äro dock de lappländska
+förhållandena än olidligare.
+
+Pen kommunala rösträtten i
+lappkommunerna utöfvas endast och allenast
+
+\f23
+af den svenske jordbrukaren och lappens lifs-
+näring ger ej honom den inkomst, som be-
+rättigar honom att deltaga i allmänna, honom
+rörande angelägenheter. Högst fåtal lappar
+(ifrågasättas kan, om det än finnes några) äga
+bestämmanderätt vid kommunala stämmor,
+och dock afgöras vid dessa lapparnes ange-
+"lägenheter rörande beskattning, fattigvård och
+öfriga kommunala ärenden. Det har icke
+förunnats lappmannen att vinna inträde i kom-
+munal myndighet och i något medafgöra om
+
+. frågor, som rör lappens rättsförhållande i
+kommunen, till hvilket förhållande den kom-
+munala bestämmanderätten i mångt och myc-
+ket dock kan medverka. Och ideflesta fall inse
+lapparne, hvilka i många lappkommuner utgör
+flertalet, att de icke kunna inverka något till
+förbättrade förhållanden, då de icke på grund
+af den kommunala rösträttsskalan förmå ut-
+rätta något.
+
+Ställer sig nu den kommunala rösträtten
+förnuftsvidrig, är den politiska röst
+rättens förhållande till lappbefolkningen
+bedröfligare. Lagen stadgar att man, för att
+
+\f24
+hafva rösträtt till Riksdagens Andra kammare,
+skall hafva en inkomst af 800 kr. eller en jord-
+brukslägenhet, taxeringsvärderad till 1,000 kr.
+Intetdera af dessa mått fyller lappen. Afrenen
+kan han icke uppbringa ens 500 kr., och de
+lappskatteland, hvilka, belägna å allmän kro-
+nomark, som de äro, äro ju icke lappens.
+Hade lappen utsikt att föra fram en represen-
+tant ur sitt eget led, hade många goda refor-
+mer kunnat åstadkommas.' Man har sagt att
+inom riksdagen funnits lapprepresentanter från
+fjällbygden. Innerst ha dock dessa icke utgjort
+några målsmän för lappbefolkningen, utan
+möjligen för nybyggarne, men i hvilket fall
+som helst till bådas nackdel, då intet synligt
+resultat af deras verksamhet kvarlämnats annat
+än möjligen en förbättring i införseln af sprit-
+drycker till lappska gränsen. Stora och vik-
+tiga frågor, som beröra vårt folks framtid;
+föres årligen fram på den lappska dagord-
+ningen, och då vi vunnit den skans, som läm-
+nar lappen medbestämmanderätt till sitt eget
+öde, kunna dessa med glädje framläggas.
+Dessa frågor äro dock icke kraf som äro obil-
+
+\f25
+liga, utan utgöres af sådana förmåner, som
+redan vunnits af den svenska befolkningen,
+men ej genom den undantagsställning (inga-
+lunda till lappens fördel) som lappen inne-
+hafver, ännu beskärts den lappska rasen. Se-
+kellångt betryck har hvilat på våra skuldror,
+och däri är att se lappbefolkningens under-
+lägsenhet och efterblifvenhet.
+
+Lappska skolförhållanden.
+
+Man låter alltid lappbefolkningen uppbära
+förnärmelser för att den är okunnig, men man
+undersöker så ytterst sällan skälet, hvarför
+upplysningen ej vunnit insteg bland vårt folk.
+Skälet är dock icke svårt att uppleta. Af na-
+turen är lappen icke vanlottad. Tvärtom! Det
+har erkänts att den unge lappen äger goda för-
+utsättningar för att vinna upplysning. Orsaken
+ligger i det helt naturliga skälet, att lappen
+icke ägnas någon uppmärksamhet i upplys-
+ningshänseende. Anda till dess Lappska mis-
+sionen inrättade skolor däruppe bland fjällen
+hafva vi lappar icke haft någon undervisning.
+
+\f26
+
+Denna välgörande förening verkar mycket
+godt, men kan dock i utsträckning ej inverka
+på ett helt folk. Det lappska barnet sändes
+till denna skola vid cirka 12 års ålder och
+kvarstannar där i 3 år. Under denna jämfö-
+relsevis korta tid får den unge lappen inhämta
+all den undervisning, som står honom till buds.
+Att detta icke blir mycket, beror väl på att
+denna skola indelas i småbarns- och folkskola.
+Med denna undervisning går han ut i lifvet,
+och då må man ej undra på om lappen är okun-
+nig. Skulle lappen däremot få tillägna sig
+den undervisning, som de svenska barnen åt-
+njuta, skulle nog bildning och intelligens
+äfven vinna insteg i Lappland.
+
+Till ofvan nämnda skolor — andra skolor
+finnas ej — bidrager staten endast med en
+ringa skärf, men månne ej den svenska staten
+äfven har skyldighet att bland den lappska
+befolkningen inrätta skolor, om ej sådana som
+de svenska, så dock drägligare skolförhål-
+landen? :
+
+I likhet med dryckenskapslasten, kastas
+okunnigheten på lapparne som en skuggande,
+
+\f27
+förklarande omständighet till nu rådande för-
+hållanden. Men okunnigheten har sitt upphof
+i bristen på något att lära i yngre år, icke i
+lappbarnets motvilja för bildning och utveck-
+ling.
+
+Hvad är att närmast göra?
+
+Mer och mer söker den frågan sig fram,
+hvad som vi närmast skola göra. Vi kunna
+icke längre lita på att utom saken stående
+skola så intressera sig för vårt folks ställning,
+att de skola bevaka vår rätt. Och med all
+möjlig möda kunna de det icke. Våra säregna
+lefnads- och andra förhållanden äro af sådan
+beskaffenhet, att om äfven reformer skulle vin-
+nas på dessa vägar, skulle dessa endast blifva
+halfmessyrer af tvifvelaktig innebörd. Våra
+tvister om rätten till jorden måste dagligen be-
+vakas och våra frågor måste stundligen föras
+framåt. Men då måste lappen taga saken i
+sin egen hand. På hvad sätt? frågar mången.
+Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en
+enhetlig lappsk förening, fungerande i hvarje
+
+\f28
+
+lifsnerv af lappska befolkningen. I hvarje
+större by eller kommun bildas en förening,
+låt oss exempelvis säga Tärna by lappförening.
+Denna utlyser ett möte med lapparne i Tärna-
+by och skrider till val af styrelse. Denna sty-
+relse får i uppdrag att emottaga tvistefrågor,
+med föreningen diskutera de reformer, som
+äro önskvärda och äfvenledes föra fram de-
+samma till en centralstyrelse för hela lappbe-
+folkningen, utlysa möten och i alla delar till-
+varataga den lappska befolkningens kraf. Så-
+dana föreningar böra så fort sig göras kan
+bildas i alla lappkommuner eller större byar
+i Jämtland, Vester- och Norrbotten. På våren
+19v5 utser de lappska föreningarne hvar sitt
+ombud att sammanträda i exempelvis Fatmo-
+makke, och där behandlas sedan våra gemen-
+samma lifsfrågor. Där kommer då den första
+lappska kongressen till stånd och sedan åstad-
+kommes nog af sig själf, dock under träget ;
+arbete, ett annat förhållande. Med en dylik I
+organisation kunna vi påräkna en makt, som
+obetingadt kommer att föra vår sak till seger.
+När vi stå en och en kunna vi föga eller
+
+\f29
+litet uträtta. Gemensamt hafva vi dock ett
+intresse, och detta intresse måste förenas och
+blifva en makt. Och inom kort skola vi hafva
+en duglig stab af egna landsmän, som med
+insikt, reda och klokhet bringar saken vidare
+fram.
+
+Till Eder, I unga män och kvinnor, vill
+jag säga ett ord. Vårt folks framtid ligger i
+Edra händer. Med Eder kraft skall vårt folk
+och land vidmakthållas. Sky inga umbäranden
+
+när det gäller vårt folk och vårt påtänkta före-
+ningsband! Medlet, hvarmed vår stam skall
+upplyftas, finnes i den utstakade vägen, och en
+gång funnen, beträdd och trampad, skall mö-
+dan ingalunda blifva fruktlös. Därföre, fram,
+
+| I bröder och systrar från Jemtland,- Vester-
+| och Norrbotten, upp att verka för de ned-
+| tryckta; tillägnen Eder all den bildning, som
+I kunnen få, stöd de svaga i kampen för till-
+|; - varon och tänk på vårt framtidsmål!
+I Till Eder, I gamle, genom motgångar här-
+dade, genom ett träget arbete för tidigt ut-
+släpade, sluten eder till våra föreningar i
+
+massa. Ingen enda lapp får saknas i vår före-
+
+\f30
+
+ning. Det är de betryckta, som skola föra sin
+
+talan fram i ljuset, och detta på ett fullt vär-
+digt, parlamentariskt sätt. Det blir lapparnes
+riksdag, som nästa år skall samlas å tidpunkt
+och ställe, som sedan skall bestämmas.
+
+För att nu allt skall bildas enhetligt för
+hela vårt folk och efter samma grunder, så
+lämnar jag beredvilligt alla upplysningar om
+denna sak.
+
+Med dessa maningsord till Eder, bröder
+och systrar, slutar jag dessa ord. Låt nu hand-
+lingarne kraftigt åtfölja dessa ord af mig, fram-
+lagda i en tid, då lappens framtid synes hotad
+från alla sidor, och hans rätt till den jord,
+hvartill vi alla födts att söka vårt uppehälle,
+bestridd. /
+
+Må den Högste, som leder och danar fol--
+
+kens öden nu och allt framgent med miss-
+kundsamhet förbarma sig öfver vårt folk och
+leda dess väg in på den bana, som lyfter det
+upp till ett intelligent och framåtsträfvande
+kulturfolk.
+
+Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904.
+
+Med systerlig hälsning
+
+Elsa Laula.
+
+\f\fRekvisition af denna skrift kan ske
+hos Gust Z. Hedenström, Klara Södra
+
+Kyrkogata 13 A., Stockholm.
+Tel. Brunkeberg 23 ot.
+
+\f\f
\ No newline at end of file
projects / text-infor-lif-else-laula.git / commitdiff
