]> pere.pagekite.me Git - text-infor-lif-else-laula.git/blobdiff - manuscript.adoc
Updated POT and PO files.
[text-infor-lif-else-laula.git] / manuscript.adoc
index 5bfc47694bb5ee0b89b6e69abbbaa90747577281..4c13ba0210248302d96d429512a38298b55076e4 100644 (file)
@@ -1,9 +1,9 @@
 = Inför lif eller död?: Sanningsord i de lappska förhållandena
-:author: Else Laula Renberg
+:docinfo: private-head,private-footer
+:author: Else Laula
 :lang: sv
-:publisher: Wilhelmssons boktryckeri A.-B. Stockholm 1904
 
-== Inför lif eller död?: Sanningsord i de lappska förhållandena
+== Inför lif eller död?
 
 Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes
 tider vår stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar icke
@@ -15,7 +15,7 @@ rasen. Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen
 utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet
 och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den
 betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet
»nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den
«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den
 omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de
 starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har
 betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom
@@ -52,21 +52,21 @@ orsaken till den hjälplösa ställning, lappen befinner sig uti.
 När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande
 den hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de
 intogo i fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden:
»Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en
«Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en
 början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas
 inga vanedrinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke
 åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit
 alkoholsjukdom. Jämfördt med de senaste svenska iakttagelserna, som
 konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde den lappska
-dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse. Däremot förekommer
+dryckenskapen _icke_ böra öfverskattas sin betydelse. Däremot förekommer
 beklagligt nog att berusade lappar uppträda vid marknader, som hållas
 vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå
 ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras
 af tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i
 beröring med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att
»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i
«affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i
 försvinnande och det af sin egen orsak, nämligen den, att lappen
-merendels inser att han gör dåliga affärer när han låter berusa sig.
+merendels inser att han gör dåliga affärer när han _låter_ berusa sig.
 
 Oberättigandet att kasta ett folks ovana på en annan ras’ skuldror och
 däraf förklara en hjälplös belägenhets berättigande, lyser äfven bjärt
@@ -118,7 +118,7 @@ icke längre ägna sig åt skötseln af sina egna renar, utan lämnar då
 desamma i vården hos någon renägande lapp, som själf icke har
 tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf ned på en
 jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens
-möjlighet. Under tiden gÃ¥r nu hans renar Â»ut sig» mestadels på
+möjlighet. Under tiden gÃ¥r nu hans renar Â«ut sig» mestadels på
 svårigheten att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då
 återstår endast lappens jordbrukstorfva och då har han den
 framträngande svenske nybyggaren att kämpa med. Lappen får — alla
@@ -128,7 +128,7 @@ land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan
 utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan
 möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga
 på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu
-utstÃ¥ alla de sviter, som uppkommit efter de Â»sju hårda årens»
+utstÃ¥ alla de sviter, som uppkommit efter de Â«sju hårda årens»
 historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera
 allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom
 tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern frös snön
@@ -162,7 +162,7 @@ mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af
 sändas till kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna
 styrelse, som utgöres af svenska bebyggare, behåller merendels summan
 för kommunens räkning för att betäcka utgifterna för de lappar, som
-Ã¥tnjuta helt understöd af kommunen (s. k. Â»sockenlappar»).
+Ã¥tnjuta helt understöd af kommunen (s. k. Â«sockenlappar»).
 
 Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren
 som hota lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter,
@@ -234,6 +234,8 @@ historiska dödsdomen öfver ett folk, som trots all sin brist på
 mänskliga dygder dock icke kan öfverbevisas om att det genom eget
 förvållande förorsakat sin undergång.
 
+---
+
 I sammanhang med rätten till jorden står lappens rätt att öfvergå till
 jordbruksidkande folk och bruka sina lappskatteland. Genom sådana
 förhållanden, som de af nybyggarnes sätt att gå till väga gentemot den
@@ -259,7 +261,9 @@ alla delar. Lappens frihet är kringskuren. Hans kamp för lefvebrödet
 och renarnes skötsel. I medvetandet finnes dock allt jämt en känsla
 som talar om frihet och denna känsla återfinnes äfven hos oss, lappar!
 
-Renbetesrätten är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen
+---
+
+_Renbetesrätten_ är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen
 om utstakningen af odlingsgränsen den 13 dec. 1867. Den markeras allt
 emellanåt af en dagorder från Umeå landskansli och hålles då i sådan
 form, att man skulle tro, att lapparnes renbetesrätt vore
@@ -331,7 +335,7 @@ af folket undandrages medbestämmanderätt i folkets egna
 angelägenheter, så äro dock de lappländska förhållandena än
 olidligare.
 
-Den kommunala rösträtten i lappkommunerna utöfvas endast och allenast
+_Den kommunala rösträtten_ i lappkommunerna utöfvas endast och allenast
 af den svenske jordbrukaren och lappens lifsnäring ger ej honom den
 inkomst, som berättigar honom att deltaga i allmänna, honom rörande
 angelägenheter. Högst fåtal lappar (ifrågasättas kan, om det än finnes
@@ -346,7 +350,7 @@ flertalet, att de icke kunna inverka något till förbättrade
 förhållanden, då de icke på grund af den kommunala rösträttsskalan
 förmå uträtta något.
 
-Ställer sig nu den kommunala rösträtten förnuftsvidrig, är den
+Ställer sig nu _den kommunala rösträtten_ förnuftsvidrig, är den
 politiska rösträttens förhållande till lappbefolkningen
 bedröfligare. Lagen stadgar att man, för att hafva rösträtt till
 Riksdagens Andra kammare, skall hafva en inkomst af 800 kr. eller en
@@ -396,7 +400,7 @@ Lappland.
 Till ofvan nämnda skolor — andra skolor finnas ej — bidrager staten
 endast med en ringa skärf, men månne ej den svenska staten äfven har
 skyldighet att bland den lappska befolkningen inrätta skolor, om ej
-sådana som de svenska, så dock drägligare skolförhållanden ?
+sådana som de svenska, så dock drägligare skolförhållanden?
 
 I likhet med dryckenskapslasten, kastas okunnigheten på lapparne som
 en skuggande, förklarande omständighet till nu rådande
@@ -475,3 +479,6 @@ Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904.
 Med systerlig hälsning
 
 Elsa Laula.
+
+[%always]
+<<<