X-Git-Url: https://pere.pagekite.me/gitweb/text-infor-lif-else-laula.git/blobdiff_plain/29d1f5082383a713314d10df03de1827cd5b0249..63478996e299badd9f5808ddba0512e88689d8af:/manuscript.adoc diff --git a/manuscript.adoc b/manuscript.adoc index 5bfc476..4c13ba0 100644 --- a/manuscript.adoc +++ b/manuscript.adoc @@ -1,9 +1,9 @@ = Inför lif eller död?: Sanningsord i de lappska förhållandena -:author: Else Laula Renberg +:docinfo: private-head,private-footer +:author: Else Laula :lang: sv -:publisher: Wilhelmssons boktryckeri A.-B. Stockholm 1904 -== Inför lif eller död?: Sanningsord i de lappska förhållandena +== Inför lif eller död? Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes tider vår stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar icke @@ -15,7 +15,7 @@ rasen. Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet -»nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den +«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom @@ -52,21 +52,21 @@ orsaken till den hjälplösa ställning, lappen befinner sig uti. När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande den hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de intogo i fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden: -»Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en +«Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas inga vanedrinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit alkoholsjukdom. Jämfördt med de senaste svenska iakttagelserna, som konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde den lappska -dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse. Däremot förekommer +dryckenskapen _icke_ böra öfverskattas sin betydelse. Däremot förekommer beklagligt nog att berusade lappar uppträda vid marknader, som hållas vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras af tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i beröring med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att -»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i +«affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i försvinnande och det af sin egen orsak, nämligen den, att lappen -merendels inser att han gör dåliga affärer när han låter berusa sig. +merendels inser att han gör dåliga affärer när han _låter_ berusa sig. Oberättigandet att kasta ett folks ovana på en annan ras’ skuldror och däraf förklara en hjälplös belägenhets berättigande, lyser äfven bjärt @@ -118,7 +118,7 @@ icke längre ägna sig åt skötseln af sina egna renar, utan lämnar då desamma i vården hos någon renägande lapp, som själf icke har tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf ned på en jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens -möjlighet. Under tiden går nu hans renar »ut sig» mestadels på +möjlighet. Under tiden går nu hans renar «ut sig» mestadels på svårigheten att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då återstår endast lappens jordbrukstorfva och då har han den framträngande svenske nybyggaren att kämpa med. Lappen får — alla @@ -128,7 +128,7 @@ land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu -utstå alla de sviter, som uppkommit efter de »sju hårda årens» +utstå alla de sviter, som uppkommit efter de «sju hårda årens» historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern frös snön @@ -162,7 +162,7 @@ mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af sändas till kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna styrelse, som utgöres af svenska bebyggare, behåller merendels summan för kommunens räkning för att betäcka utgifterna för de lappar, som -åtnjuta helt understöd af kommunen (s. k. »sockenlappar»). +åtnjuta helt understöd af kommunen (s. k. «sockenlappar»). Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren som hota lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter, @@ -234,6 +234,8 @@ historiska dödsdomen öfver ett folk, som trots all sin brist på mänskliga dygder dock icke kan öfverbevisas om att det genom eget förvållande förorsakat sin undergång. +--- + I sammanhang med rätten till jorden står lappens rätt att öfvergå till jordbruksidkande folk och bruka sina lappskatteland. Genom sådana förhållanden, som de af nybyggarnes sätt att gå till väga gentemot den @@ -259,7 +261,9 @@ alla delar. Lappens frihet är kringskuren. Hans kamp för lefvebrödet och renarnes skötsel. I medvetandet finnes dock allt jämt en känsla som talar om frihet och denna känsla återfinnes äfven hos oss, lappar! -Renbetesrätten är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen +--- + +_Renbetesrätten_ är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen om utstakningen af odlingsgränsen den 13 dec. 1867. Den markeras allt emellanåt af en dagorder från Umeå landskansli och hålles då i sådan form, att man skulle tro, att lapparnes renbetesrätt vore @@ -331,7 +335,7 @@ af folket undandrages medbestämmanderätt i folkets egna angelägenheter, så äro dock de lappländska förhållandena än olidligare. -Den kommunala rösträtten i lappkommunerna utöfvas endast och allenast +_Den kommunala rösträtten_ i lappkommunerna utöfvas endast och allenast af den svenske jordbrukaren och lappens lifsnäring ger ej honom den inkomst, som berättigar honom att deltaga i allmänna, honom rörande angelägenheter. Högst fåtal lappar (ifrågasättas kan, om det än finnes @@ -346,7 +350,7 @@ flertalet, att de icke kunna inverka något till förbättrade förhållanden, då de icke på grund af den kommunala rösträttsskalan förmå uträtta något. -Ställer sig nu den kommunala rösträtten förnuftsvidrig, är den +Ställer sig nu _den kommunala rösträtten_ förnuftsvidrig, är den politiska rösträttens förhållande till lappbefolkningen bedröfligare. Lagen stadgar att man, för att hafva rösträtt till Riksdagens Andra kammare, skall hafva en inkomst af 800 kr. eller en @@ -396,7 +400,7 @@ Lappland. Till ofvan nämnda skolor — andra skolor finnas ej — bidrager staten endast med en ringa skärf, men månne ej den svenska staten äfven har skyldighet att bland den lappska befolkningen inrätta skolor, om ej -sådana som de svenska, så dock drägligare skolförhållanden ? +sådana som de svenska, så dock drägligare skolförhållanden? I likhet med dryckenskapslasten, kastas okunnigheten på lapparne som en skuggande, förklarande omständighet till nu rådande @@ -475,3 +479,6 @@ Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904. Med systerlig hälsning Elsa Laula. + +[%always] +<<<