From: Petter Reinholdtsen Date: Thu, 16 Nov 2023 07:12:41 +0000 (+0100) Subject: Started on book with text from 1904. X-Git-Url: https://pere.pagekite.me/gitweb/text-infor-lif-else-laula.git/commitdiff_plain/29d1f5082383a713314d10df03de1827cd5b0249 Started on book with text from 1904. --- diff --git a/Makefile b/Makefile new file mode 100644 index 0000000..cbcbcfd --- /dev/null +++ b/Makefile @@ -0,0 +1,41 @@ +DBLATEX = dblatex + +DBLATEX_OPTS = \ + -T simple \ + -b xetex \ + -r data/dblatex-postprocess \ + --xsl-user=data/user_param.xsl \ + --xsl-user=data/xetex_param.xsl \ + -V \ + -p data/pdf.xsl + +all: manuscript.pdf manuscript.epub + +manuscript.xml: *.adoc manuscript-docinfo*.xml + asciidoctor -b docbook5 -d book manuscript.adoc --out-file=$@ +manuscript.pdf: manuscript.xml + $(DBLATEX) $(DBLATEX_OPTS) $< +manuscript.epub: manuscript.xml + dbtoepub $^ + +manuscript.html: manuscript.xml + xsltproc --encoding UTF-8 \ + --output $(subst .pdf,.fo,$@) \ + data/stylesheet-html.xsl \ + $< + +manuscript-fop.fo: manuscript.xml + xsltproc \ + --output $(subst .pdf,.fo,$@).new \ + data/stylesheet-fo.xsl \ + $< + xmllint --format $@.new > $@ + $(RM) $@.new + +manuscript-fop.pdf: manuscript-fop.fo + fop -c data/fop-params.xconf -fo $(subst .pdf,.fo,$@) -pdf $@ ; \ + +clean: + $(RM) *~ +distclean: + $(RM) manuscript.xml manuscript.pdf manuscript.epub diff --git a/README.adoc b/README.adoc new file mode 100644 index 0000000..ef5bc25 --- /dev/null +++ b/README.adoc @@ -0,0 +1,12 @@ += Publisering av «Inför lif eller död» av Else Laula Renberg + +According to Wikipedia, this text was the first text ever published by +a saami woman. + +https://en.wikipedia.org/wiki/Elsa_Laula_Renberg + +https://arkivkopia.se/sak/littbank-LaulaE + +http://runeberg.org/soctids/1904/0322.html + +https://archive.org/details/arkivkopia.se-littbank-LaulaE_InforLifEllerDod/mode/2up diff --git a/data/dblatex-postprocess b/data/dblatex-postprocess new file mode 100755 index 0000000..c008726 --- /dev/null +++ b/data/dblatex-postprocess @@ -0,0 +1,18 @@ +#!/bin/sh + +set -e + +TEXFILE="$1" + +# Legg inn orddelingspunkt på problematiske ord for å få jevnere +# høyrekant på tekstblokkene. LaTeX deler ikke ord med bindestrek +# automatisk, slik at endel ord blir veldig lange og stikker ut over +# kanten. Ønsker ikke endre i originalteksten, så vi skriver om +# aktuelle ord i latex-fila her til å inneholde orddelingsmarkør i +# stedet. +sed -i \ + -e 's/kommersiell/kom\\-mer\\-siell/g' \ + -e 's/ /\\thinspace/g' \ + $TEXFILE + +exit 0 diff --git a/data/fop-params.xconf b/data/fop-params.xconf new file mode 100644 index 0000000..2e1aff1 --- /dev/null +++ b/data/fop-params.xconf @@ -0,0 +1,33 @@ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + diff --git a/data/lulu.xsl b/data/lulu.xsl new file mode 100644 index 0000000..92020d1 --- /dev/null +++ b/data/lulu.xsl @@ -0,0 +1,46 @@ + + + + + + +0 + + + +6in +9in +0.8in +0.55in + + + +0.05in +0.15in + +0pt +1 + + + + +openright,twoside + + + + + \pagebreak +\thispagestyle{empty} +~ +\end{document} + + + + diff --git a/data/pdf.xsl b/data/pdf.xsl new file mode 100644 index 0000000..731160a --- /dev/null +++ b/data/pdf.xsl @@ -0,0 +1,67 @@ + + + + + +linktocpage,colorlinks,linkcolor=black,urlcolor=black,pdfstartview=FitH + +0 + + + + + + + + +2 + +myclass +0 + +maxwidth=15.5cm,maxheight=12cm +no +0 +0 + +1 + + + + + + + + + +1 +0.8in +0.55in +0.55in +0.55in +a4paper,openright,twoside + + + +Crimson Text +Crimson Text +Crimson Text +Crimson Text +Crimson Text +Latin Modern Mono + + + +% Trick to avoid many words sticking out of the right margin of the text. +% Need to add it here with the end notes, as only one +% latex.begindocument can be active. +\sloppy + +\begin{document} + + + + + + + diff --git a/data/stylesheet-fo.xsl b/data/stylesheet-fo.xsl new file mode 100644 index 0000000..4e4ac55 --- /dev/null +++ b/data/stylesheet-fo.xsl @@ -0,0 +1,11 @@ + + + + + + + + 1 + diff --git a/data/stylesheet-html.xsl b/data/stylesheet-html.xsl new file mode 100644 index 0000000..3a882ee --- /dev/null +++ b/data/stylesheet-html.xsl @@ -0,0 +1,9 @@ + + + + + + + diff --git a/data/user_param.xsl b/data/user_param.xsl new file mode 100644 index 0000000..6bdd5c2 --- /dev/null +++ b/data/user_param.xsl @@ -0,0 +1,59 @@ + + + + + + maybe + 1 + utf8 + 1 + nohyphen + + + + + + false + book toc title + + + 1 + 1 + 1 + 1 + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + 1 + + diff --git a/data/xetex_param.xsl b/data/xetex_param.xsl new file mode 100644 index 0000000..ad994d8 --- /dev/null +++ b/data/xetex_param.xsl @@ -0,0 +1,109 @@ + + + + + + + \setmainfont{Crimson Text} + \setsansfont{Crimson Text} + \setmonofont{Latin Modern Mono} + + + + + + + + + + + + \setmainfont[SmallCapsFont={Alegreya SC}]{Alegreya} + \setsansfont{Alegreya Sans} + \setmonofont{DejaVu Sans Mono} + + + \newfontfamily\indexfont[Scale=0.7, + BoldFeatures={Scale=1}]{Alegreya} + + + + \setmainfont[SmallCapsFont={Alegreya SC}]{Gandhi Serif} + \setsansfont{Gandhi Sans} + \setmonofont{DejaVu Sans Mono} + + + \newfontfamily\indexfont[Scale=0.7, + BoldFeatures={Scale=1}]{Gandhi Serif} + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + \begin{colophon} + + \end{colophon} + + + + + titlepg.input.rtex + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + \textsc{ + + } + + + + + + + + diff --git a/manuscript-docinfo.xml b/manuscript-docinfo.xml new file mode 100644 index 0000000..39186f2 --- /dev/null +++ b/manuscript-docinfo.xml @@ -0,0 +1,24 @@ +2023-11-16 +1 + + abstract + + + Denne dokumentet faller inn under unntakene i + åndsverkslovens § 14, og er ikke opphavsrettslig + vernet. + + Videredistribusjon og bruk i kildeformat (Asciidoc) og + kompilert form (XML, HTML, PDF, PostScript, RTF og så videre) er + tillatt både med og uten endringer. + + + + Elsa Laula + Renberg + + + + Petter Reinholdtsen +
Oslo
+ diff --git a/manuscript.adoc b/manuscript.adoc new file mode 100644 index 0000000..5bfc476 --- /dev/null +++ b/manuscript.adoc @@ -0,0 +1,477 @@ += Inför lif eller död?: Sanningsord i de lappska förhållandena +:author: Else Laula Renberg +:lang: sv +:publisher: Wilhelmssons boktryckeri A.-B. Stockholm 1904 + +== Inför lif eller död?: Sanningsord i de lappska förhållandena + +Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes +tider vår stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar icke +alltid varit hänvisade till att söka lefvebröd bland kala bergstoppar, +utan lemningar från forna tider visar att lapparna besuttit rymliga +betesmarker under gynnsamma förhållanden. Under seklernas lopp har +lappen dock alltjämt fått vika för den jordbruksidkande germanska +rasen. Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen +utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet +och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den +betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet +»nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den +omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de +starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har +betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom +vittna med tillräcklig tydbarhet de sista decenniernas +erfarenheter. Man gör orätt om man i lappbefolkningens tvungna +undandragande ser något af zigenarlifvet. Vårt folk vilja blifva +bofasta om de därtill fått rättighet, men de hafva i alla tider lefvat +i en undantagsställning eller med andra ord — de hafva ställts utom +lagen, utom de allmänna rättigheternas gräns. + +Föga eller litet lemna lappska kulturskildrare af lappens jernhårda +kamp för tillvaron och de tvungna omständigheter, hvarunder de hafva +att förskaffa sig sitt uppehälle. Merendels framställes lappens +arbete, hans kamp för brödet, hans säregna lefnadsförhållanden och +hans äfventyr i sagornas skimrande ljus, hans verkliga arbete för +nöjestillfredsställelse. Tyvärr är dock icke lappens lefnad ett +tidsfördrif utan ett af mödor, faror och umbäranden uppfylldt +lif. Hvem täljer de lappska hemmens tårfyllda kval, hvem uttalar +tröstens ord till de hårdt pröfvade, hvem mättar enkor och faderlösa +barn och hvem räcker lappen en skärf i nödens dag? Man sätter sig icke +in i lappbefolkningens förhållanden utan betraktar det hela som en +föråldrad brokig tafla bredvid svenskens högre kulturstadium. Och dock +tillmätes orättvist den lappska befolkningen kulturlyten, hvilka ej +hafva sin uppkomst i vår stam utan äro till oss öfverförda från de +högre kultiverade. Ja, man har därvid gått så långt att man därföre +ansett oss ej vara värdiga att inrangeras bland folkslag eller med +andra ord åtnjuta rättigheten att existera. Efter denna korta +inledning vill jag öfvergå till en skildring af de laster, hvaruti +vårt folkslag sägas vara försjunkna uti och som öppet sagts mig vara +orsaken till den hjälplösa ställning, lappen befinner sig uti. + +=== Lapparnes dryckenskap. + +När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande +den hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de +intogo i fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden: +»Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en +början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas +inga vanedrinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke +åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit +alkoholsjukdom. Jämfördt med de senaste svenska iakttagelserna, som +konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde den lappska +dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse. Däremot förekommer +beklagligt nog att berusade lappar uppträda vid marknader, som hållas +vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå +ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras +af tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i +beröring med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att +»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i +försvinnande och det af sin egen orsak, nämligen den, att lappen +merendels inser att han gör dåliga affärer när han låter berusa sig. + +Oberättigandet att kasta ett folks ovana på en annan ras’ skuldror och +däraf förklara en hjälplös belägenhets berättigande, lyser äfven bjärt +fram inför påståendet att lappen icke själf producerar, försäljer +eller på annat sätt tillhandahåller berusande drycker. Den last, som +har sitt upphof inom folkets egna landamären, bör icke påbördas andra +folk, som genom njutningslystnaden förledes att sjunka i densamma. + +=== Tiggeri af nöd eller lättja? + +Beklagligt är det förhållande, hvarmed man äfven framhåller lapparnes +tiggeri, såsom föranledt af lättja. Vårt folk kunna indelas i två +olika afdelningar, beroende på det förhållande de stå till förvärfvet +af det dagliga brödet, nämligen renägande och icke renägande lappar De +förra utgöras af sådana, som trots alla svårigheter lyckats behålla +sina renar; de senare däremot af de, som genom ett eller annat +förhållande blifvit utan renar, hvilket är detsamma som förlusten af +sitt lefvebröd. Det är endast genom utrönandet af på hvad sätt en lapp +gått förlustig sina renar, som man kan bedöma, om tiggeriet är +förorsakadt af lättja eller af verklig nöd. Lappens framtid är +förknippad med renen, hans trogne följeslagare genom lifvet. Af den +har han sin existens, utan honom står han inför hungersnöden. Jagt och +fiske måste alltid räknas som en bisyssla, mera till att söka än att +erhålla lefvebröd. På renen måste man söka lappens +existensminimum. Ett lappmatlag på sju personer (man, hustru och fem +barn) behöfver årligen till sitt hushåll nedslagta 40 renar, hvaraf 20 +användas till lapphemmets eget behof af kött och den andra hälften +försäljas till inköp af mjöl och andra lifsförnödenheter jämte +beklädnad. För dessa 20 renar erhåller lappen i lyckligaste fall +omkring 300 kr. På denna summa drar en lappsk familj sig drägligt fram +genom lifvet. Men nu en annan sak. För att efter denna beräkningsgrund +fastslå ett existensminimum, behöfver lappen till sitt förfogande en +renhjord af nära 350 renar, och detta antal kan icke en lapp på tio +uppbringa. En renhjord på 100, det minsta antal som en lapp kan hafva +för att uppträda som själfständigt renägande, lemnar en årlig +afkastning af 30 renkalfvar. Dessa späda kalfvar utsättas nu med ens +för tusentals faror, icke minst att märka nybyggarnes hundar. Redan +efter ett år har afkomman med säkerhet nedbringats med minst ett +tiotal, andra året till 15 och vid fullvuxen ålder till 12. + +Alltså skulle lappen med blick på framtiden icke få nedslakta mer än +12 à högst 15 renar pr år. Hvarje antal som däröfver går, inverkar på +den framtida betingelsen att lefva för lappen. Nedslaktar han +exempelvis existensminimummet 40 renar, har han redan efter ett års +tid renstocken nedbringad till 70 och fortfar detta förhållande är han +redan efter ett par tre år under möjligheternas gräns, under +betingelsen att lefva. När renarnas antal understigit 100, kan lappen +icke längre ägna sig åt skötseln af sina egna renar, utan lämnar då +desamma i vården hos någon renägande lapp, som själf icke har +tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf ned på en +jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens +möjlighet. Under tiden går nu hans renar »ut sig» mestadels på +svårigheten att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då +återstår endast lappens jordbrukstorfva och då har han den +framträngande svenske nybyggaren att kämpa med. Lappen får — alla +ömmande omständigheter till trots — gifva vika och obarmhertigt +drifves han till tiggarstafven, han har ju icke äganderätt till sitt +land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan +utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan +möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga +på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu +utstå alla de sviter, som uppkommit efter de »sju hårda årens» +historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera +allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom +tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern frös snön +till is och betäckte bergen, hvarföre renen icke kunde komma åt den +renmossa, som hör till hans uppehälle. Tusentals renar dogo då af +svält, och detta förnyades sedan årligen en lång tid. Så kommo de +stora timmerdrifningarna och renar — likaledes i tusental — blefvo +nedfällda af träden. (I denna fråga vill jag i förbigående nämna, att +lapparna icke för dessa olyckor erhöllo någon skadeersättning.) +Förutom dessa olyckor hade renarne alltid att kämpa med nybyggarnas +hundar. Som ett talande exempel på huru lätt en lapp kan bringas till +nödens brant, vill jag anföra följande: + +Lappmannen Gustaf Klementson i Fatmomakke var för några få år sedan +ansedd som en välbärgad lappman. Han ägde en renhjord på omkring 300 +renar och hade således existensmöjligheter för den stora familj, 11 +personer, de voro. Hufvudsakligen genom timmerdrifningen nedslogos +hans renar och därmed var hans uppehälle som renägande lapp förbi. På +sitt lappskatteland sökte han nu att förebygga sin ruin och göra detta +fruktbärande. Nu i dessa dagar har den svenske nybyggaren fullbordat +lappmannens öde — och lappmannen utestängts från rätten till sitt +lappskatteland. Hvad skall nu den arme af olyckan hemföljde söka sitt +bröd. Återstår för honom, fadern med de nio barnen, någon annan utväg +än att söka brödet hos barmhertiga medmänniskor, så framt han vill +undgå hungersnöden? Är nöden här föranledd af lättja eller af verkligt +behof? + +Det är sant att hvarje år beviljas ett statsanslag till nödlidande +lappar, men dessa understöd ha dock endast i undantagsfall, och då i +mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af +sändas till kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna +styrelse, som utgöres af svenska bebyggare, behåller merendels summan +för kommunens räkning för att betäcka utgifterna för de lappar, som +åtnjuta helt understöd af kommunen (s. k. »sockenlappar»). + +Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren +som hota lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter, +vore mycket att andraga, men då jag tror att de rader jag skrifvit om +denna sak, ändrar svenskens uppfattning om detta sakförhållande, +öfvergår jag till medlen, hvarmed den lappska befolkningen skulle +kunna upphjälpas. Vi hafva velat benämna den + +=== Lapparnes existensfråga + +därvid framhållande att hela vårt folks öde beror endast och allenast +på denna frågas nöjaktiga lösning. För att utreda dessa bättre vill +jag först behandla grundfrågan angående lapparnes äganderätt till sina +lappskatteland, jämte rätten för lapparne att idka åkerbruk. Genom +Kungl. Bref af den 13 december 1867 bestämdes en odlingsgräns, hvarvid +en gränslinie sattes mellan den svenske nybyggaren och den lappska +befolkningen. Nybyggarne halva erhållit äganderätt till sina hemman, +under det att lapplandet förklarades vara kronomark. Med anledning +häraf bortadvocerades lapparnes rätt till den jord, hvaruppå vi alla, +naturligt sedt, hafva att hämta vårt lifsuppehälle. Genom att endast +hafva dispositionsrätt till ett jordområde, lappskattelandet, och med +dystra aningar vänta på den dag, då man kan blifva bortförd från sitt +hem, där generation efter generation nedlagt sin ungdoms arbetskraft, +sin mannaålders möda och ålderdomens arbetshjälp, kan icke gifva den +arbetslust, en kraftig stam bör utveckla. Arbetslusten klädes i +handling först vid det tillfälle när man vet, att man gagnar sig +själf, sina barn och sina efterkommande. Idoghet och ihärdighet saknas +icke bland lappbefolkningen, det är endast föremålets faktiska +bestående, som förhindrar arbetsintensiteten och den välmåga, som +annars skulle sprida sig. Med de jämtländska lapparnes öde framför +sina ögon, dessa som jagats upp till ofruktbara berg på grund af att +deras rättsfråga till jorden ej beaktats, kunna icke de vester- och +norrbottniska lapparne inse annat öde, äfven de, så länge frågan om +rätten till jorden icke löses. + +Årligen och dagligen gifves äfven hos oss Vesterbottens lappar exempel +på hvarthän tillståndet leder. För en tid tillbaka, låt oss säga 30- à +40-tal år, kommo de svenska nybyggarne och frågade vänligt om de kunde +få slå sig ned och odla upp en bit mark. Lappen såg i detta +förhållande ingen som helst orsak att neka den arbetsamme mannen. Om +några år hade nybyggaren odlat upp marken omkring sitt tjäll, och tog +syn på densamma. Vederbörande beviljade beredvilligt lagfart å marken +och icke blott den mark, som han själf odlat utan därtill ett öfrigt +område. Området kunde, och gjorde det i de flesta förhållanden, +sträcka sig om lappens frodiga renvallar och skatteland, den som förut +varit vänlig nog att tillmötesgå nybyggarens önskningar att få odla +marken bredvid honom. Så gick väl några år och en vacker dag infinner +sig vederbörande synemän och kungör för den olycklige lappen att han +icke längre äger rättighet till den gröda, som af honom vidare +inbärgas. + +Med dessa syner framför sina ögon lär väl ingen förundra sig öfver att +den lappska befolkningen känner en bäfvan för hvad som komma +skall. Merendels utgöres nu denna lappska befolkning, som på sådant +sätt bortdrifves af sådana, som icke äro renägande och hvad ödet blir +för dessa olyckliga är icke svårt att förutse. De blifva fattiga och +utarmade. Därhän har lapparnes osäkra rättsställning ledt, på grund af +deras undantagsställning i den svenska jordrättsskipningen. Svensk +praxis har dock alltid varit och är det ännu, att vid afvittrings- och +storskiftesförrättningar det folk, som af ålder bott och brukat +landet, fått för sig och sina efterkommande för evärdelig tid +tilldelad sin beskärda del. Lappen måste tillerkännas äfven denna +rättsställning, eljest är hans öde besegladt. Han drifves i annat fall +allt längre och längre upp mot de kala bergstopparne mot norska +gränsen, den han ju icke får öfverskrida. Vid denna tidpunkt, då är +väl också vår strid förgäfves, och då är det förbi med de svenska +lapparne. Men hvem i vårt humana tidehvarf åtager sig att kasta den +historiska dödsdomen öfver ett folk, som trots all sin brist på +mänskliga dygder dock icke kan öfverbevisas om att det genom eget +förvållande förorsakat sin undergång. + +I sammanhang med rätten till jorden står lappens rätt att öfvergå till +jordbruksidkande folk och bruka sina lappskatteland. Genom sådana +förhållanden, som de af nybyggarnes sätt att gå till väga gentemot den +lappska befolkningen jag nyss nämnt och det understöd de därvid vinna +af den svenska lagen kan vi icke annat än se denna rätt oss +bestriden. Marken därofvan odlingsgränsen är oss tilldelad för +renbete, icke för jordbruk. En del skäl, som jag i annat sammanhang +berört, har tydliggjort, att vi i betraktande af lefvebrödet icke ha +annan utsikt än, att när renarne på ett eller annat sätt förolyckats +vi måste gå till brukandet af vårt lappskatteland. Men öfver detta +står en tidsfråga, nämligen den att hela folket förr eller senare +måste gå till jordbruket. Renen finner ej längre sitt bete bland +fjällen. I en ej allt för aflägsen framtid hafva vi att se att den ene +lappen efter den andre förlorar sina renar. Ogynnsamma förhållanden +komma därvid att medverka, icke minst den skadeersättningsskyldighet, +den renägande lappen numera underkastas enligt bestämmelserna i § 14 +uti lapplagen den 1 juli 1898, och genom hvilken bl. a. en lappman +helt nyligen dömdes till tre tusen kronors skadeersättning. Och +hvarför skall lappens existensförmåga kringskäras af lagar? +Erfarenheten lärer att inget folk går så framåt som när frihet råder i +alla delar. Lappens frihet är kringskuren. Hans kamp för lefvebrödet +är utstakad och betingelsen att lefva hänskjuten allenast till renarne +och renarnes skötsel. I medvetandet finnes dock allt jämt en känsla +som talar om frihet och denna känsla återfinnes äfven hos oss, lappar! + +Renbetesrätten är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen +om utstakningen af odlingsgränsen den 13 dec. 1867. Den markeras allt +emellanåt af en dagorder från Umeå landskansli och hålles då i sådan +form, att man skulle tro, att lapparnes renbetesrätt vore +betryggad. Framför mig ligger en länskungörelse af den 12 januari +1898, däri det heter, att anläggning af nybyggen ofvan odlingsgränsen +icke finge vidare af kungl. maj:ts befallningshafvande beviljas; att +de nybyggen, som redan funnos ofvan odlingsgränsen, skulle återläggas +till kronomark och att all mark ofvan odlingsgränsen skulle återläggas +till renbetesland. Denna kungörelse har fullföljts så, att under dessa +sex år ett större antal nybyggen anlagts ofvan odlingsgränsen, ja, man +har till och med dömt lappar till skadeersättning gentemot dessa +nybyggare. Alla förordningar till trots synes dock endast den +rättvisan vara gällande, att lappen skall drifvas från sin +mark. Skulle i verkligheten de lagar, som skrifvits till förmån för +lapparnes renbete efterföljts, hade lappen icke haft rätt att klaga +öfver denna sak. Men lagda i händer, som utan hänsyn till den lappska +befolkningen gynnar nybyggaren, kan det nuvarande tillståndet icke +föra annat än till renarnes minskning och lappens försämrade +lefnadsställning. + +Lapparne önska i denna fråga således endast hvad de i lag blifvit +förut tillförsäkrade, d. v. s. att all mark ofvan odlingsgränsen +utlägges till renbetesland. Men huru kan konungens befallningshafvande +förklara att vid lapptinget i Fatmomakke nu framlägga ett förslag, +gående ut på att inlösa nödig renbetesmark ofvan odlingsgränsen och +därvid säga att lappen erhåller gynnsamma reformer, när vi förut för +sex år sedan i länets kungörelse uttryckligen fått denna mark till oss +upplåten. Detta motsägande förslag, hvilket nu framkommit, är således +i strid mot förut gifna bestämmelser i fråga om renbete och afser +ingalunda att skänka lappen någon fördel utan gäller endast såsom en +inskränkning i bestämmelserna af kungl. maj:ts befallningshafvandes +kungörelse den 12 januari 1898. + +=== Fattiglappens öde + +synes nu starkt hotadt genom det af lappfogden Burman vid lapptinget i +Fatmomakke framlagda förslaget att nedflytta den icke renägande lappen +nedanför odlingsgränsen och där bereda honom jordbruk. Vi kunna icke +annat än protestera mot detta förslag. Det vore att med ens +tillintetgöra den lappska befolkningen och få anspråken på vårt land +för alla tider häfda. De renägande lapparne förminskas alltjämt på +grund af renarnes existensförhållanden, förut omnämnda. De +sammansmälta allt framgent och under de senaste åren ha de renägande +lapparnes antal väsentligen förminskats. De icke renägande lapparne +skulle nu — enligt förslaget — nedflyttas till nybyggen nedanför +odlingsgränsen och man får väl säga där öfverlämnas åt sitt +öde. Hvartefter nu de renägande lapparne förlora sina renar, +nedflyttas dessa nedanför odlingsgränsen och gå säkerligen där sin +undergång till mötes, under det att den renägande lappen drifves mot +fjället, förlorar sina renar och nedskickas sedan utfattig nedanför +odlingsgränsen. När man tager i betraktande, att den mark, som är +ofvan odlingsgränsen, är utlagd till renbetesland för oss lappar och +att å dessa marker nybyggen äro uppresta, som äro olagligt tillkomna; +hvarföre icke låta lappen tillträda dessa nybyggen och nu boende +nybyggare ofvan odlingsgränsen få tillfälle att nedflytta nedanför +densamma? Hvarföre skulle hinder möta för lappen att bruka dessa land, +som gör att lappen åtminstone får bo i sitt af ålder brukade land samt +slipper att å nya och för honom främmande trakter söka sitt +uppehälle. Detta förslag afser ingalunda något förbättrande af +lapparnes lefnadsställning, utan afser helt enkelt att afskära +lapparnes förbindelse med sitt eget folk, för att sedan låta dem +undergå det öde, som bland de svenska nybyggarne väntar desamma +nedanför gränslinien. + +=== Lapparnes rösträttsförhållanden. + +Om i Sverige skriande orättvisor anses begångna med att större delen +af folket undandrages medbestämmanderätt i folkets egna +angelägenheter, så äro dock de lappländska förhållandena än +olidligare. + +Den kommunala rösträtten i lappkommunerna utöfvas endast och allenast +af den svenske jordbrukaren och lappens lifsnäring ger ej honom den +inkomst, som berättigar honom att deltaga i allmänna, honom rörande +angelägenheter. Högst fåtal lappar (ifrågasättas kan, om det än finnes +några) äga bestämmanderätt vid kommunala stämmor, och dock afgöras vid +dessa lapparnes angelägenheter rörande beskattning, fattigvård och +öfriga kommunala ärenden. Det har icke förunnats lappmannen att vinna +inträde i kommunal myndighet och i något medafgöra om frågor, som rör +lappens rättsförhållande i kommunen, till hvilket förhållande den +kommunala bestämmanderätten i mångt och mycket dock kan medverka. Och +i de flesta fall inse lapparne, hvilka i många lappkommuner utgör +flertalet, att de icke kunna inverka något till förbättrade +förhållanden, då de icke på grund af den kommunala rösträttsskalan +förmå uträtta något. + +Ställer sig nu den kommunala rösträtten förnuftsvidrig, är den +politiska rösträttens förhållande till lappbefolkningen +bedröfligare. Lagen stadgar att man, för att hafva rösträtt till +Riksdagens Andra kammare, skall hafva en inkomst af 800 kr. eller en +jordbrukslägenhet, taxeringsvärderad till 1,000 kr. Intetdera af dessa +mått fyller lappen. Af renen kan han icke uppbringa ens 500 kr., och +de lappskatteland, hvilka, belägna å allmän kronomark, som de äro, äro +ju icke lappens. Hade lappen utsikt att föra fram en representant ur +sitt eget led, hade många goda reformer kunnat åstadkommas. Man har +sagt att inom riksdagen funnits lapprepresentanter från +fjällbygden. Innerst ha dock dessa icke utgjort några målsmän för +lappbefolkningen, utan möjligen för nybyggarne, men i hvilket fall som +helst till bådas nackdel, då intet synligt resultat af deras +verksamhet kvarlämnats annat än möjligen en förbättring i införseln af +spritdrycker till lappska gränsen. Stora och viktiga frågor, som +beröra vårt folks framtid, föres årligen fram på den lappska +dagordningen, och då vi vunnit den skans, som lämnar lappen +medbestämmanderätt till sitt eget öde, kunna dessa med glädje +framläggas. Dessa frågor äro dock icke kraf som äro obilliga, utan +utgöres af sådana förmåner, som redan vunnits af den svenska +befolkningen, men ej genom den undantagsställning (ingalunda till +lappens fördel) som lappen innehafver, ännu beskärts den lappska +rasen. Sekellångt betryck har hvilat på våra skuldror, och däri är att +se lappbefolkningens underlägsenhet och efterblifvenhet. + +=== Lappska skolförhållanden. + +Man låter alltid lappbefolkningen uppbära förnärmelser för att den är +okunnig, men man undersöker så ytterst sällan skälet, hvarför +upplysningen ej vunnit insteg bland vårt folk. Skälet är dock icke +svårt att uppleta. Af naturen är lappen icke vanlottad. Tvärtom! Det +har erkänts att den unge lappen äger goda förutsättningar för att +vinna upplysning. Orsaken ligger i det helt naturliga skälet, att +lappen icke ägnas någon uppmärksamhet i upplysningshänseende. Ända +till dess Lappska missionen inrättade skolor däruppe bland fjällen +hafva vi lappar icke haft någon undervisning. Denna välgörande +förening verkar mycket godt, men kan dock i utsträckning ej inverka på +ett helt folk. Det lappska barnet sändes till denna skola vid cirka 12 +års ålder och kvarstannar där i 3 år. Under denna jämförelsevis korta +tid får den unge lappen inhämta all den undervisning, som står honom +till buds. Att detta icke blir mycket, beror väl på att denna skola +indelas i småbarns- och folkskola. Med denna undervisning går han ut i +lifvet, och då må man ej undra på om lappen är okunnig. Skulle lappen +däremot få tillägna sig den undervisning, som de svenska barnen +åtnjuta, skulle nog bildning och intelligens äfven vinna insteg i +Lappland. + +Till ofvan nämnda skolor — andra skolor finnas ej — bidrager staten +endast med en ringa skärf, men månne ej den svenska staten äfven har +skyldighet att bland den lappska befolkningen inrätta skolor, om ej +sådana som de svenska, så dock drägligare skolförhållanden ? + +I likhet med dryckenskapslasten, kastas okunnigheten på lapparne som +en skuggande, förklarande omständighet till nu rådande +förhållanden. Men okunnigheten har sitt upphof i bristen på något att +lära i yngre år, icke i lappbarnets motvilja för bildning och +utveckling. + +=== Hvad är att närmast göra? + +Mer och mer söker den frågan sig fram, hvad som vi närmast skola +göra. Vi kunna icke längre lita på att utom saken stående skola så +intressera sig för vårt folks ställning, att de skola bevaka vår +rätt. Och med all möjlig möda kunna de det icke. Våra säregna lefnads- +och andra förhållanden äro af sådan beskaffenhet, att om äfven +reformer skulle vinnas på dessa vägar, skulle dessa endast blifva +halfmessyrer af tvifvelaktig innebörd. Våra tvister om rätten till +jorden måste dagligen bevakas och våra frågor måste stundligen föras +framåt. Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt? +frågar mången. Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig +lappsk förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska +befolkningen. I hvarje större by eller kommun bildas en förening, låt +oss exempelvis säga Tärna by lappförening. Denna utlyser ett möte med +lapparne i Tärnaby och skrider till val af styrelse. Denna styrelse +får i uppdrag att emottaga tvistefrågor, med föreningen diskutera de +reformer, som äro önskvärda och äfvenledes föra fram desamma till en +centralstyrelse för hela lappbefolkningen, utlysa möten och i alla +delar tillvarataga den lappska befolkningens kraf. Sådana föreningar +böra så fort sig göras kan bildas i alla lappkommuner eller större +byar i Jämtland, Vester- och Norrbotten. På våren 1905 utser de +lappska föreningarne hvar sitt ombud att sammanträda i exempelvis +Fatmomakke, och där behandlas sedan våra gemensamma lifsfrågor. Där +kommer då den första lappska kongressen till stånd och sedan +åstadkommes nog af sig själf, dock under träget arbete, ett annat +förhållande. Med en dylik organisation kunna vi påräkna en makt, som +obetingadt kommer att föra vår sak till seger. + +När vi stå en och en kunna vi föga eller litet uträtta. Gemensamt +hafva vi dock ett intresse, och detta intresse måste förenas och +blifva en makt. Och inom kort skola vi hafva en duglig stab af egna +landsmän, som med insikt, reda och klokhet bringar saken vidare fram. + +Till Eder, I unga män och kvinnor, vill jag säga ett ord. Vårt folks +framtid ligger i Edra händer. Med Eder kraft skall vårt folk och land +vidmakthållas. Sky inga umbäranden när det gäller vårt folk och vårt +påtänkta föreningsband! Medlet, hvarmed vår stam skall upplyftas, +finnes i den utstakade vägen, och en gång funnen, beträdd och trampad, +skall mödan ingalunda blifva fruktlös. Därföre, fram, I bröder och +systrar från Jemtland, Vester- och Norrbotten, upp att verka för de +nedtryckta; tillägnen Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de +svaga i kampen för tillvaron och tänk på vårt framtidsmål! + +Till Eder, I gamle, genom motgångar härdade, genom ett träget arbete +för tidigt utsläpade, sluten eder till våra föreningar i massa. Ingen +enda lapp får saknas i vår förening. Det är de betryckta, som skola +föra sin talan fram i ljuset, och detta på ett fullt värdigt, +parlamentariskt sätt. Det blir lapparnes riksdag, som nästa år skall +samlas å tidpunkt och ställe, som sedan skall bestämmas. + +För att nu allt skall bildas enhetligt för hela vårt folk och efter +samma grunder, så lämnar jag beredvilligt alla upplysningar om denna +sak. + +Med dessa maningsord till Eder, bröder och systrar, slutar jag dessa +ord. Låt nu handlingarne kraftigt åtfölja dessa ord af mig, framlagda +i en tid, då lappens framtid synes hotad från alla sidor, och hans +rätt till den jord, hvartill vi alla födts att söka vårt uppehälle, +bestridd. + +Må den Högste, som leder och danar folkens öden nu och allt framgent +med misskundsamhet förbarma sig öfver vårt folk och leda dess väg in +på den bana, som lyfter det upp till ett intelligent och +framåtsträfvande kulturfolk. + +Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904. + +Med systerlig hälsning + +Elsa Laula. diff --git a/myclass.cls b/myclass.cls new file mode 100644 index 0000000..379eeab --- /dev/null +++ b/myclass.cls @@ -0,0 +1,107 @@ +\NeedsTeXFormat{LaTeX2e} +\ProvidesPackage{myclass}[] + +%% Just use the original class and pass the options +\LoadClassWithOptions{report} +% report, book, memoir, scrreprt or scrbook ? + +% Show frames, make it easier to debug borders +%\usepackage{showframe}% http://ctan.org/pkg/showframe +\makeatletter + +% +% Customize the titlepage: remove the date, place the publisher name, and +% load a specific file for the verso page, containing some legal notices +% +\def\maketitle{% + \titlerecto% + \titleverso} + +\def\titlerecto{\begin{titlepage}% + \null\vfil + \vskip 160\p@ + \begin{center}% + {\LARGE \@title \par}% + \vskip 3em% + {\Large + \lineskip .75em% + \begin{tabular}[t]{c}% + \@author + \end{tabular}\par}% + \vskip 20em% + {\large \DBKpublishername \par} + \vskip .75em% + {\large \DBKpublisheraddress \par}% + \end{center}\par + \vfil\null + \end{titlepage}}% + +\def\titleverso{% + \def\titlepagefile{titlepg.input.tex} + \IfFileExists{\titlepagefile}{\input{\titlepagefile}}{} +}% + + +% Divide by 2 the index item indentation (10pt -> 5pt) +\renewcommand\@idxitem{\par\hangindent 20\p@} +\renewcommand\subitem{\@idxitem \hspace*{10\p@}} +\renewcommand\subsubitem{\@idxitem \hspace*{15\p@}} + +\newenvironment{colophon}{ + \pagebreak % +% FIXME change when page size changes, use {x}{x*1.2} + +% Note, these numbers are not correct any more for the sizes mentioned: +% \fontsize{6.5}{7.8}\selectfont % fits in one 4.25x6.875" pocket size page +% \fontsize{7.5}{9}\selectfont % fits in one 5.06x7.71" size page +% \fontsize{9.1}{10.92}\selectfont % fits in one 5.5x8.5" digest size page + + \fontsize{8.2}{9.84}\selectfont % fits in one 6x9'' size page + \setlength{\parskip}{0.5em} % + \setlength{\parindent}{0pt} % +}{} + + +%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% + +% From +% https://amyrhoda.wordpress.com/2012/06/04/latex-to-lulu-the-making-of-aosa-other-useful-packages-and-settings/ + +% The microtype package provides the ability to micromanage your +% typography. When invoked without any options it does some nice things +% like protruding punctuation over the edge of the right margin to make +% the margin appear smoother. Basically it makes your book look more +% professional with very little effort. It also has a ton of options if +% you want to micromanage even more. +\usepackage{microtype} + +% By dafault, LaTeX will try and make all your pages the length that +% you set using the geometry setting. If a page has images, tables, +% headings or paragraph breaks which make it shorter than that page +% length, LaTeX will pad the page by adding whitespace between +% elements. We thought that looked sillier than having pages be +% different lengths, so we used the raggedbottom command. +\raggedbottom + +% Hint for figure with empty title: remove the colon label separator +\usepackage{caption} +\captionsetup[figure]{labelsep=none} + +% Fix the page number reset done by abstract by redefining it +% Patch from +% https://github.com/petterreinholdtsen/free-culture-lessig/pull/7 + +\def\nocount#1#2{} +\let\stdsetcounter\setcounter +\let\stdabstract=\abstract +\let\endstdabstract=\endabstract +\renewenvironment{abstract}{% + \let\setcounter\nocount% + \begin{stdabstract}% + \noindent% + \setlength\parskip{\medskipamount}% + \setlength\parindent{0pt}% +}{ + \end{stdabstract} + \let\setcounter\stdsetcounter +}