X-Git-Url: https://pere.pagekite.me/gitweb/text-infor-lif-else-laula.git/blobdiff_plain/7903a25d5dce8b3394f9d5ab7c9d1980ed25667c..5da7cd5fffabd0e19b8850a4ecde0c20a172eff0:/manuscript.adoc diff --git a/manuscript.adoc b/manuscript.adoc index d58e5d9..b418ac4 100644 --- a/manuscript.adoc +++ b/manuscript.adoc @@ -16,7 +16,7 @@ rasen. Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet -»nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den +«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom @@ -53,7 +53,7 @@ orsaken till den hjälplösa ställning, lappen befinner sig uti. När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande den hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de intogo i fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden: -»Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en +«Lapparne supa, de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas inga vanedrinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit @@ -65,7 +65,7 @@ vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras af tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i beröring med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att -»affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i +«affärerna skall gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i försvinnande och det af sin egen orsak, nämligen den, att lappen merendels inser att han gör dåliga affärer när han låter berusa sig. @@ -119,7 +119,7 @@ icke längre ägna sig åt skötseln af sina egna renar, utan lämnar då desamma i vården hos någon renägande lapp, som själf icke har tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf ned på en jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens -möjlighet. Under tiden går nu hans renar »ut sig» mestadels på +möjlighet. Under tiden går nu hans renar «ut sig» mestadels på svårigheten att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då återstår endast lappens jordbrukstorfva och då har han den framträngande svenske nybyggaren att kämpa med. Lappen får — alla @@ -129,7 +129,7 @@ land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu -utstå alla de sviter, som uppkommit efter de »sju hårda årens» +utstå alla de sviter, som uppkommit efter de «sju hårda årens» historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom den tidiga vintern frös snön @@ -163,7 +163,7 @@ mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af sändas till kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna styrelse, som utgöres af svenska bebyggare, behåller merendels summan för kommunens räkning för att betäcka utgifterna för de lappar, som -åtnjuta helt understöd af kommunen (s. k. »sockenlappar»). +åtnjuta helt understöd af kommunen (s. k. «sockenlappar»). Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren som hota lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter,