# SOME DESCRIPTIVE TITLE # Copyright (C) YEAR Free Software Foundation, Inc. # This file is distributed under the same license as the PACKAGE package. # FIRST AUTHOR , YEAR. # #, fuzzy msgid "" msgstr "" "Project-Id-Version: PACKAGE VERSION\n" "POT-Creation-Date: 2023-11-16 12:20+0100\n" "PO-Revision-Date: YEAR-MO-DA HO:MI+ZONE\n" "Last-Translator: FULL NAME \n" "Language-Team: LANGUAGE \n" "Language: \n" "MIME-Version: 1.0\n" "Content-Type: text/plain; charset=UTF-8\n" "Content-Transfer-Encoding: 8bit\n" #. type: Content of: outside any tag (error?) #: manuscript.xml:2 msgid " " msgstr "" #. type: Attribute 'xml:lang' of: #: manuscript.xml:4 msgid "sv" msgstr "" #. type: Content of: #: manuscript.xml:6 manuscript.xml:49 msgid "Inför lif eller död?" msgstr "" #. type: Content of: <book><info><subtitle> #: manuscript.xml:7 msgid "Sanningsord i de lappska förhållandena" msgstr "" #. type: Content of: <book><info> #: manuscript.xml:8 msgid "" "<date>2023-11-16</date> <author> <personname> <firstname>Else</firstname> " "<surname>Laula</surname> </personname> </author> " "<authorinitials>EL</authorinitials> <pubdate>2023-11-16</pubdate> " "<edition>1</edition>" msgstr "" #. type: Content of: <book><info><abstract><para> #: manuscript.xml:19 msgid "abstract" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:23 manuscript.xml:540 msgid "" "Teksten i dette dokumentet er ikke lenger vernet etter åndsverksloven, da " "forfatteren har vært død i mer enn 92 år. For å gjøre det enklere for folk " "utenfor Norge, er den også gitt ut med bruksvilkårene til Creative Commons " "0. For mer informasjon om disse bruksvilkårene, besøk <ulink " "url=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.en\"/>." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:32 manuscript.xml:549 msgid "" "Videredistribusjon og bruk i kildeformat (Asciidoc) og kompilert form (XML, " "HTML, PDF, PostScript, RTF og så videre) er tillatt både med og uten " "endringer." msgstr "" #. type: Content of: <book><info><authorgroup><author><firstname> #: manuscript.xml:39 msgid "Elsa" msgstr "" #. type: Content of: <book><info><authorgroup><author><surname> #: manuscript.xml:40 msgid "Laula" msgstr "" #. type: Content of: <book><info><publisher><address> #: manuscript.xml:45 #, no-wrap msgid "<city>Oslo</city>" msgstr "" #. type: Content of: <book><info> #: manuscript.xml:43 msgid "" "<publisher> <publishername>Petter Reinholdtsen</publishername> <placeholder " "type=\"address\" id=\"0\"/> </publisher>" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><simpara> #: manuscript.xml:50 msgid "" "Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes tider vår " "stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar icke alltid varit " "hänvisade till att söka lefvebröd bland kala bergstoppar, utan lemningar " "från forna tider visar att lapparna besuttit rymliga betesmarker under " "gynnsamma förhållanden. Under seklernas lopp har lappen dock alltjämt fått " "vika för den jordbruksidkande germanska rasen. Fredlig, lugn, sluten och " "alltid nöjd med sin lott har lappen utan protester själfmant lemnat hvad han " "trott vara hans tillhörighet och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit " "till sig den betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet " "«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den " "omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de " "starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har " "betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom vittna " "med tillräcklig tydbarhet de sista decenniernas erfarenheter. Man gör orätt " "om man i lappbefolkningens tvungna undandragande ser något af " "zigenarlifvet. Vårt folk vilja blifva bofasta om de därtill fått rättighet, " "men de hafva i alla tider lefvat i en undantagsställning eller med andra ord " "— de hafva ställts utom lagen, utom de allmänna rättigheternas gräns." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><simpara> #: manuscript.xml:70 msgid "" "Föga eller litet lemna lappska kulturskildrare af lappens jernhårda kamp för " "tillvaron och de tvungna omständigheter, hvarunder de hafva att förskaffa " "sig sitt uppehälle. Merendels framställes lappens arbete, hans kamp för " "brödet, hans säregna lefnadsförhållanden och hans äfventyr i sagornas " "skimrande ljus, hans verkliga arbete för nöjestillfredsställelse. Tyvärr är " "dock icke lappens lefnad ett tidsfördrif utan ett af mödor, faror och " "umbäranden uppfylldt lif. Hvem täljer de lappska hemmens tårfyllda kval, " "hvem uttalar tröstens ord till de hårdt pröfvade, hvem mättar enkor och " "faderlösa barn och hvem räcker lappen en skärf i nödens dag? Man sätter sig " "icke in i lappbefolkningens förhållanden utan betraktar det hela som en " "föråldrad brokig tafla bredvid svenskens högre kulturstadium. Och dock " "tillmätes orättvist den lappska befolkningen kulturlyten, hvilka ej hafva " "sin uppkomst i vår stam utan äro till oss öfverförda från de högre " "kultiverade. Ja, man har därvid gått så långt att man därföre ansett oss ej " "vara värdiga att inrangeras bland folkslag eller med andra ord åtnjuta " "rättigheten att existera. Efter denna korta inledning vill jag öfvergå till " "en skildring af de laster, hvaruti vårt folkslag sägas vara försjunkna uti " "och som öppet sagts mig vara orsaken till den hjälplösa ställning, lappen " "befinner sig uti." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:91 msgid "Lapparnes dryckenskap." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:92 msgid "" "När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande den " "hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de intogo i " "fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden: «Lapparne supa, " "de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en början vill jag " "konstatera det faktum att bland våra lappar finnas inga vanedrinkare och " "sedan tider man minnes tillbaka har icke åtminstone i min hemtrakt någon " "lapps dödsorsak varit alkoholsjukdom. Jämfördt med de senaste svenska " "iakttagelserna, som konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde " "den lappska dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse. Däremot " "förekommer beklagligt nog att berusade lappar uppträda vid marknader, som " "hållas vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå " "ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras af " "tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i beröring " "med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att «affärerna skall " "gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i försvinnande och det af sin " "egen orsak, nämligen den, att lappen merendels inser att han gör dåliga " "affärer när han låter berusa sig." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:110 msgid "" "Oberättigandet att kasta ett folks ovana på en annan ras’ skuldror och däraf " "förklara en hjälplös belägenhets berättigande, lyser äfven bjärt fram inför " "påståendet att lappen icke själf producerar, försäljer eller på annat sätt " "tillhandahåller berusande drycker. Den last, som har sitt upphof inom " "folkets egna landamären, bör icke påbördas andra folk, som genom " "njutningslystnaden förledes att sjunka i densamma." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:118 msgid "Tiggeri af nöd eller lättja?" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:119 msgid "" "Beklagligt är det förhållande, hvarmed man äfven framhåller lapparnes " "tiggeri, såsom föranledt af lättja. Vårt folk kunna indelas i två olika " "afdelningar, beroende på det förhållande de stå till förvärfvet af det " "dagliga brödet, nämligen renägande och icke renägande lappar De förra " "utgöras af sådana, som trots alla svårigheter lyckats behålla sina renar; de " "senare däremot af de, som genom ett eller annat förhållande blifvit utan " "renar, hvilket är detsamma som förlusten af sitt lefvebröd. Det är endast " "genom utrönandet af på hvad sätt en lapp gått förlustig sina renar, som man " "kan bedöma, om tiggeriet är förorsakadt af lättja eller af verklig " "nöd. Lappens framtid är förknippad med renen, hans trogne följeslagare genom " "lifvet. Af den har han sin existens, utan honom står han inför " "hungersnöden. Jagt och fiske måste alltid räknas som en bisyssla, mera till " "att söka än att erhålla lefvebröd. På renen måste man söka lappens " "existensminimum. Ett lappmatlag på sju personer (man, hustru och fem barn) " "behöfver årligen till sitt hushåll nedslagta 40 renar, hvaraf 20 användas " "till lapphemmets eget behof af kött och den andra hälften försäljas till " "inköp af mjöl och andra lifsförnödenheter jämte beklädnad. För dessa 20 " "renar erhåller lappen i lyckligaste fall omkring 300 kr. På denna summa drar " "en lappsk familj sig drägligt fram genom lifvet. Men nu en annan sak. För " "att efter denna beräkningsgrund fastslå ett existensminimum, behöfver lappen " "till sitt förfogande en renhjord af nära 350 renar, och detta antal kan icke " "en lapp på tio uppbringa. En renhjord på 100, det minsta antal som en lapp " "kan hafva för att uppträda som själfständigt renägande, lemnar en årlig " "afkastning af 30 renkalfvar. Dessa späda kalfvar utsättas nu med ens för " "tusentals faror, icke minst att märka nybyggarnes hundar. Redan efter ett år " "har afkomman med säkerhet nedbringats med minst ett tiotal, andra året till " "15 och vid fullvuxen ålder till 12." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:148 msgid "" "Alltså skulle lappen med blick på framtiden icke få nedslakta mer än 12 à " "högst 15 renar pr år. Hvarje antal som däröfver går, inverkar på den " "framtida betingelsen att lefva för lappen. Nedslaktar han exempelvis " "existensminimummet 40 renar, har han redan efter ett års tid renstocken " "nedbringad till 70 och fortfar detta förhållande är han redan efter ett par " "tre år under möjligheternas gräns, under betingelsen att lefva. När renarnas " "antal understigit 100, kan lappen icke längre ägna sig åt skötseln af sina " "egna renar, utan lämnar då desamma i vården hos någon renägande lapp, som " "själf icke har tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf " "ned på en jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens " "möjlighet. Under tiden går nu hans renar «ut sig» mestadels på svårigheten " "att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då återstår endast " "lappens jordbrukstorfva och då har han den framträngande svenske nybyggaren " "att kämpa med. Lappen får — alla ömmande omständigheter till trots — gifva " "vika och obarmhertigt drifves han till tiggarstafven, han har ju icke " "äganderätt till sitt land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, " "utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen " "annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga " "på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu utstå " "alla de sviter, som uppkommit efter de «sju hårda årens» historia, hvarför " "ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera allmän. De sju hårda åren " "inleddes med året 1892, då vintern kom tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom " "den tidiga vintern frös snön till is och betäckte bergen, hvarföre renen " "icke kunde komma åt den renmossa, som hör till hans uppehälle. Tusentals " "renar dogo då af svält, och detta förnyades sedan årligen en lång tid. Så " "kommo de stora timmerdrifningarna och renar — likaledes i tusental — blefvo " "nedfällda af träden. (I denna fråga vill jag i förbigående nämna, att " "lapparna icke för dessa olyckor erhöllo någon skadeersättning.) Förutom " "dessa olyckor hade renarne alltid att kämpa med nybyggarnas hundar. Som ett " "talande exempel på huru lätt en lapp kan bringas till nödens brant, vill jag " "anföra följande:" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:182 msgid "" "Lappmannen Gustaf Klementson i Fatmomakke var för några få år sedan ansedd " "som en välbärgad lappman. Han ägde en renhjord på omkring 300 renar och hade " "således existensmöjligheter för den stora familj, 11 personer, de " "voro. Hufvudsakligen genom timmerdrifningen nedslogos hans renar och därmed " "var hans uppehälle som renägande lapp förbi. På sitt lappskatteland sökte " "han nu att förebygga sin ruin och göra detta fruktbärande. Nu i dessa dagar " "har den svenske nybyggaren fullbordat lappmannens öde — och lappmannen " "utestängts från rätten till sitt lappskatteland. Hvad skall nu den arme af " "olyckan hemföljde söka sitt bröd. Återstår för honom, fadern med de nio " "barnen, någon annan utväg än att söka brödet hos barmhertiga medmänniskor, " "så framt han vill undgå hungersnöden? Är nöden här föranledd af lättja eller " "af verkligt behof?" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:195 msgid "" "Det är sant att hvarje år beviljas ett statsanslag till nödlidande lappar, " "men dessa understöd ha dock endast i undantagsfall, och då i mycket små " "belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af sändas till " "kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna styrelse, som utgöres " "af svenska bebyggare, behåller merendels summan för kommunens räkning för " "att betäcka utgifterna för de lappar, som åtnjuta helt understöd af kommunen " "(s. k. «sockenlappar»)." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:202 msgid "" "Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren som hota " "lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter, vore mycket att " "andraga, men då jag tror att de rader jag skrifvit om denna sak, ändrar " "svenskens uppfattning om detta sakförhållande, öfvergår jag till medlen, " "hvarmed den lappska befolkningen skulle kunna upphjälpas. Vi hafva velat " "benämna den" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:210 msgid "Lapparnes existensfråga" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:211 msgid "" "därvid framhållande att hela vårt folks öde beror endast och allenast på " "denna frågas nöjaktiga lösning. För att utreda dessa bättre vill jag först " "behandla grundfrågan angående lapparnes äganderätt till sina lappskatteland, " "jämte rätten för lapparne att idka åkerbruk. Genom Kungl. Bref af den 13 " "december 1867 bestämdes en odlingsgräns, hvarvid en gränslinie sattes mellan " "den svenske nybyggaren och den lappska befolkningen. Nybyggarne halva " "erhållit äganderätt till sina hemman, under det att lapplandet förklarades " "vara kronomark. Med anledning häraf bortadvocerades lapparnes rätt till den " "jord, hvaruppå vi alla, naturligt sedt, hafva att hämta vårt " "lifsuppehälle. Genom att endast hafva dispositionsrätt till ett jordområde, " "lappskattelandet, och med dystra aningar vänta på den dag, då man kan blifva " "bortförd från sitt hem, där generation efter generation nedlagt sin ungdoms " "arbetskraft, sin mannaålders möda och ålderdomens arbetshjälp, kan icke " "gifva den arbetslust, en kraftig stam bör utveckla. Arbetslusten klädes i " "handling först vid det tillfälle när man vet, att man gagnar sig själf, sina " "barn och sina efterkommande. Idoghet och ihärdighet saknas icke bland " "lappbefolkningen, det är endast föremålets faktiska bestående, som " "förhindrar arbetsintensiteten och den välmåga, som annars skulle sprida " "sig. Med de jämtländska lapparnes öde framför sina ögon, dessa som jagats " "upp till ofruktbara berg på grund af att deras rättsfråga till jorden ej " "beaktats, kunna icke de vester- och norrbottniska lapparne inse annat öde, " "äfven de, så länge frågan om rätten till jorden icke löses." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:235 msgid "" "Årligen och dagligen gifves äfven hos oss Vesterbottens lappar exempel på " "hvarthän tillståndet leder. För en tid tillbaka, låt oss säga 30- à 40-tal " "år, kommo de svenska nybyggarne och frågade vänligt om de kunde få slå sig " "ned och odla upp en bit mark. Lappen såg i detta förhållande ingen som helst " "orsak att neka den arbetsamme mannen. Om några år hade nybyggaren odlat upp " "marken omkring sitt tjäll, och tog syn på densamma. Vederbörande beviljade " "beredvilligt lagfart å marken och icke blott den mark, som han själf odlat " "utan därtill ett öfrigt område. Området kunde, och gjorde det i de flesta " "förhållanden, sträcka sig om lappens frodiga renvallar och skatteland, den " "som förut varit vänlig nog att tillmötesgå nybyggarens önskningar att få " "odla marken bredvid honom. Så gick väl några år och en vacker dag infinner " "sig vederbörande synemän och kungör för den olycklige lappen att han icke " "längre äger rättighet till den gröda, som af honom vidare inbärgas." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:250 msgid "" "Med dessa syner framför sina ögon lär väl ingen förundra sig öfver att den " "lappska befolkningen känner en bäfvan för hvad som komma skall. Merendels " "utgöres nu denna lappska befolkning, som på sådant sätt bortdrifves af " "sådana, som icke äro renägande och hvad ödet blir för dessa olyckliga är " "icke svårt att förutse. De blifva fattiga och utarmade. Därhän har lapparnes " "osäkra rättsställning ledt, på grund af deras undantagsställning i den " "svenska jordrättsskipningen. Svensk praxis har dock alltid varit och är det " "ännu, att vid afvittrings- och storskiftesförrättningar det folk, som af " "ålder bott och brukat landet, fått för sig och sina efterkommande för " "evärdelig tid tilldelad sin beskärda del. Lappen måste tillerkännas äfven " "denna rättsställning, eljest är hans öde besegladt. Han drifves i annat fall " "allt längre och längre upp mot de kala bergstopparne mot norska gränsen, den " "han ju icke får öfverskrida. Vid denna tidpunkt, då är väl också vår strid " "förgäfves, och då är det förbi med de svenska lapparne. Men hvem i vårt " "humana tidehvarf åtager sig att kasta den historiska dödsdomen öfver ett " "folk, som trots all sin brist på mänskliga dygder dock icke kan öfverbevisas " "om att det genom eget förvållande förorsakat sin undergång." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:269 msgid "" "I sammanhang med rätten till jorden står lappens rätt att öfvergå till " "jordbruksidkande folk och bruka sina lappskatteland. Genom sådana " "förhållanden, som de af nybyggarnes sätt att gå till väga gentemot den " "lappska befolkningen jag nyss nämnt och det understöd de därvid vinna af den " "svenska lagen kan vi icke annat än se denna rätt oss bestriden. Marken " "därofvan odlingsgränsen är oss tilldelad för renbete, icke för jordbruk. En " "del skäl, som jag i annat sammanhang berört, har tydliggjort, att vi i " "betraktande af lefvebrödet icke ha annan utsikt än, att när renarne på ett " "eller annat sätt förolyckats vi måste gå till brukandet af vårt " "lappskatteland. Men öfver detta står en tidsfråga, nämligen den att hela " "folket förr eller senare måste gå till jordbruket. Renen finner ej längre " "sitt bete bland fjällen. I en ej allt för aflägsen framtid hafva vi att se " "att den ene lappen efter den andre förlorar sina renar. Ogynnsamma " "förhållanden komma därvid att medverka, icke minst den " "skadeersättningsskyldighet, den renägande lappen numera underkastas enligt " "bestämmelserna i § 14 uti lapplagen den 1 juli 1898, och genom hvilken " "bl. a. en lappman helt nyligen dömdes till tre tusen kronors " "skadeersättning. Och hvarför skall lappens existensförmåga kringskäras af " "lagar? Erfarenheten lärer att inget folk går så framåt som när frihet råder " "i alla delar. Lappens frihet är kringskuren. Hans kamp för lefvebrödet är " "utstakad och betingelsen att lefva hänskjuten allenast till renarne och " "renarnes skötsel. I medvetandet finnes dock allt jämt en känsla som talar om " "frihet och denna känsla återfinnes äfven hos oss, lappar!" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:293 msgid "" "Renbetesrätten är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen om " "utstakningen af odlingsgränsen den 13 dec. 1867. Den markeras allt emellanåt " "af en dagorder från Umeå landskansli och hålles då i sådan form, att man " "skulle tro, att lapparnes renbetesrätt vore betryggad. Framför mig ligger en " "länskungörelse af den 12 januari 1898, däri det heter, att anläggning af " "nybyggen ofvan odlingsgränsen icke finge vidare af kungl. maj:ts " "befallningshafvande beviljas; att de nybyggen, som redan funnos ofvan " "odlingsgränsen, skulle återläggas till kronomark och att all mark ofvan " "odlingsgränsen skulle återläggas till renbetesland. Denna kungörelse har " "fullföljts så, att under dessa sex år ett större antal nybyggen anlagts " "ofvan odlingsgränsen, ja, man har till och med dömt lappar till " "skadeersättning gentemot dessa nybyggare. Alla förordningar till trots synes " "dock endast den rättvisan vara gällande, att lappen skall drifvas från sin " "mark. Skulle i verkligheten de lagar, som skrifvits till förmån för " "lapparnes renbete efterföljts, hade lappen icke haft rätt att klaga öfver " "denna sak. Men lagda i händer, som utan hänsyn till den lappska befolkningen " "gynnar nybyggaren, kan det nuvarande tillståndet icke föra annat än till " "renarnes minskning och lappens försämrade lefnadsställning." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:313 msgid "" "Lapparne önska i denna fråga således endast hvad de i lag blifvit förut " "tillförsäkrade, d. v. s. att all mark ofvan odlingsgränsen utlägges till " "renbetesland. Men huru kan konungens befallningshafvande förklara att vid " "lapptinget i Fatmomakke nu framlägga ett förslag, gående ut på att inlösa " "nödig renbetesmark ofvan odlingsgränsen och därvid säga att lappen erhåller " "gynnsamma reformer, när vi förut för sex år sedan i länets kungörelse " "uttryckligen fått denna mark till oss upplåten. Detta motsägande förslag, " "hvilket nu framkommit, är således i strid mot förut gifna bestämmelser i " "fråga om renbete och afser ingalunda att skänka lappen någon fördel utan " "gäller endast såsom en inskränkning i bestämmelserna af kungl. maj:ts " "befallningshafvandes kungörelse den 12 januari 1898." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:327 msgid "Fattiglappens öde" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:328 msgid "" "synes nu starkt hotadt genom det af lappfogden Burman vid lapptinget i " "Fatmomakke framlagda förslaget att nedflytta den icke renägande lappen " "nedanför odlingsgränsen och där bereda honom jordbruk. Vi kunna icke annat " "än protestera mot detta förslag. Det vore att med ens tillintetgöra den " "lappska befolkningen och få anspråken på vårt land för alla tider häfda. De " "renägande lapparne förminskas alltjämt på grund af renarnes " "existensförhållanden, förut omnämnda. De sammansmälta allt framgent och " "under de senaste åren ha de renägande lapparnes antal väsentligen " "förminskats. De icke renägande lapparne skulle nu — enligt förslaget — " "nedflyttas till nybyggen nedanför odlingsgränsen och man får väl säga där " "öfverlämnas åt sitt öde. Hvartefter nu de renägande lapparne förlora sina " "renar, nedflyttas dessa nedanför odlingsgränsen och gå säkerligen där sin " "undergång till mötes, under det att den renägande lappen drifves mot " "fjället, förlorar sina renar och nedskickas sedan utfattig nedanför " "odlingsgränsen. När man tager i betraktande, att den mark, som är ofvan " "odlingsgränsen, är utlagd till renbetesland för oss lappar och att å dessa " "marker nybyggen äro uppresta, som äro olagligt tillkomna; hvarföre icke låta " "lappen tillträda dessa nybyggen och nu boende nybyggare ofvan odlingsgränsen " "få tillfälle att nedflytta nedanför densamma? Hvarföre skulle hinder möta " "för lappen att bruka dessa land, som gör att lappen åtminstone får bo i sitt " "af ålder brukade land samt slipper att å nya och för honom främmande trakter " "söka sitt uppehälle. Detta förslag afser ingalunda något förbättrande af " "lapparnes lefnadsställning, utan afser helt enkelt att afskära lapparnes " "förbindelse med sitt eget folk, för att sedan låta dem undergå det öde, som " "bland de svenska nybyggarne väntar desamma nedanför gränslinien." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:358 msgid "Lapparnes rösträttsförhållanden." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:359 msgid "" "Om i Sverige skriande orättvisor anses begångna med att större delen af " "folket undandrages medbestämmanderätt i folkets egna angelägenheter, så äro " "dock de lappländska förhållandena än olidligare." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:363 msgid "" "Den kommunala rösträtten i lappkommunerna utöfvas endast och allenast af den " "svenske jordbrukaren och lappens lifsnäring ger ej honom den inkomst, som " "berättigar honom att deltaga i allmänna, honom rörande angelägenheter. Högst " "fåtal lappar (ifrågasättas kan, om det än finnes några) äga bestämmanderätt " "vid kommunala stämmor, och dock afgöras vid dessa lapparnes angelägenheter " "rörande beskattning, fattigvård och öfriga kommunala ärenden. Det har icke " "förunnats lappmannen att vinna inträde i kommunal myndighet och i något " "medafgöra om frågor, som rör lappens rättsförhållande i kommunen, till " "hvilket förhållande den kommunala bestämmanderätten i mångt och mycket dock " "kan medverka. Och i de flesta fall inse lapparne, hvilka i många " "lappkommuner utgör flertalet, att de icke kunna inverka något till " "förbättrade förhållanden, då de icke på grund af den kommunala " "rösträttsskalan förmå uträtta något." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:377 msgid "" "Ställer sig nu den kommunala rösträtten förnuftsvidrig, är den politiska " "rösträttens förhållande till lappbefolkningen bedröfligare. Lagen stadgar " "att man, för att hafva rösträtt till Riksdagens Andra kammare, skall hafva " "en inkomst af 800 kr. eller en jordbrukslägenhet, taxeringsvärderad till " "1,000 kr. Intetdera af dessa mått fyller lappen. Af renen kan han icke " "uppbringa ens 500 kr., och de lappskatteland, hvilka, belägna å allmän " "kronomark, som de äro, äro ju icke lappens. Hade lappen utsikt att föra fram " "en representant ur sitt eget led, hade många goda reformer kunnat " "åstadkommas. Man har sagt att inom riksdagen funnits lapprepresentanter från " "fjällbygden. Innerst ha dock dessa icke utgjort några målsmän för " "lappbefolkningen, utan möjligen för nybyggarne, men i hvilket fall som helst " "till bådas nackdel, då intet synligt resultat af deras verksamhet " "kvarlämnats annat än möjligen en förbättring i införseln af spritdrycker " "till lappska gränsen. Stora och viktiga frågor, som beröra vårt folks " "framtid, föres årligen fram på den lappska dagordningen, och då vi vunnit " "den skans, som lämnar lappen medbestämmanderätt till sitt eget öde, kunna " "dessa med glädje framläggas. Dessa frågor äro dock icke kraf som äro " "obilliga, utan utgöres af sådana förmåner, som redan vunnits af den svenska " "befolkningen, men ej genom den undantagsställning (ingalunda till lappens " "fördel) som lappen innehafver, ännu beskärts den lappska rasen. Sekellångt " "betryck har hvilat på våra skuldror, och däri är att se lappbefolkningens " "underlägsenhet och efterblifvenhet." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:403 msgid "Lappska skolförhållanden." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:404 msgid "" "Man låter alltid lappbefolkningen uppbära förnärmelser för att den är " "okunnig, men man undersöker så ytterst sällan skälet, hvarför upplysningen " "ej vunnit insteg bland vårt folk. Skälet är dock icke svårt att uppleta. Af " "naturen är lappen icke vanlottad. Tvärtom! Det har erkänts att den unge " "lappen äger goda förutsättningar för att vinna upplysning. Orsaken ligger i " "det helt naturliga skälet, att lappen icke ägnas någon uppmärksamhet i " "upplysningshänseende. Ända till dess Lappska missionen inrättade skolor " "däruppe bland fjällen hafva vi lappar icke haft någon undervisning. Denna " "välgörande förening verkar mycket godt, men kan dock i utsträckning ej " "inverka på ett helt folk. Det lappska barnet sändes till denna skola vid " "cirka 12 års ålder och kvarstannar där i 3 år. Under denna jämförelsevis " "korta tid får den unge lappen inhämta all den undervisning, som står honom " "till buds. Att detta icke blir mycket, beror väl på att denna skola indelas " "i småbarns- och folkskola. Med denna undervisning går han ut i lifvet, och " "då må man ej undra på om lappen är okunnig. Skulle lappen däremot få " "tillägna sig den undervisning, som de svenska barnen åtnjuta, skulle nog " "bildning och intelligens äfven vinna insteg i Lappland." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:423 msgid "" "Till ofvan nämnda skolor — andra skolor finnas ej — bidrager staten endast " "med en ringa skärf, men månne ej den svenska staten äfven har skyldighet att " "bland den lappska befolkningen inrätta skolor, om ej sådana som de svenska, " "så dock drägligare skolförhållanden ?" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:427 msgid "" "I likhet med dryckenskapslasten, kastas okunnigheten på lapparne som en " "skuggande, förklarande omständighet till nu rådande förhållanden. Men " "okunnigheten har sitt upphof i bristen på något att lära i yngre år, icke i " "lappbarnets motvilja för bildning och utveckling." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><title> #: manuscript.xml:434 msgid "Hvad är att närmast göra?" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:435 msgid "" "Mer och mer söker den frågan sig fram, hvad som vi närmast skola göra. Vi " "kunna icke längre lita på att utom saken stående skola så intressera sig för " "vårt folks ställning, att de skola bevaka vår rätt. Och med all möjlig möda " "kunna de det icke. Våra säregna lefnads- och andra förhållanden äro af sådan " "beskaffenhet, att om äfven reformer skulle vinnas på dessa vägar, skulle " "dessa endast blifva halfmessyrer af tvifvelaktig innebörd. Våra tvister om " "rätten till jorden måste dagligen bevakas och våra frågor måste stundligen " "föras framåt. Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt? " "frågar mången. Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig lappsk " "förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska befolkningen. I hvarje " "större by eller kommun bildas en förening, låt oss exempelvis säga Tärna by " "lappförening. Denna utlyser ett möte med lapparne i Tärnaby och skrider till " "val af styrelse. Denna styrelse får i uppdrag att emottaga tvistefrågor, med " "föreningen diskutera de reformer, som äro önskvärda och äfvenledes föra fram " "desamma till en centralstyrelse för hela lappbefolkningen, utlysa möten och " "i alla delar tillvarataga den lappska befolkningens kraf. Sådana föreningar " "böra så fort sig göras kan bildas i alla lappkommuner eller större byar i " "Jämtland, Vester- och Norrbotten. På våren 1905 utser de lappska " "föreningarne hvar sitt ombud att sammanträda i exempelvis Fatmomakke, och " "där behandlas sedan våra gemensamma lifsfrågor. Där kommer då den första " "lappska kongressen till stånd och sedan åstadkommes nog af sig själf, dock " "under träget arbete, ett annat förhållande. Med en dylik organisation kunna " "vi påräkna en makt, som obetingadt kommer att föra vår sak till seger." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:461 msgid "" "När vi stå en och en kunna vi föga eller litet uträtta. Gemensamt hafva vi " "dock ett intresse, och detta intresse måste förenas och blifva en makt. Och " "inom kort skola vi hafva en duglig stab af egna landsmän, som med insikt, " "reda och klokhet bringar saken vidare fram." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:465 msgid "" "Till Eder, I unga män och kvinnor, vill jag säga ett ord. Vårt folks framtid " "ligger i Edra händer. Med Eder kraft skall vårt folk och land " "vidmakthållas. Sky inga umbäranden när det gäller vårt folk och vårt " "påtänkta föreningsband! Medlet, hvarmed vår stam skall upplyftas, finnes i " "den utstakade vägen, och en gång funnen, beträdd och trampad, skall mödan " "ingalunda blifva fruktlös. Därföre, fram, I bröder och systrar från " "Jemtland, Vester- och Norrbotten, upp att verka för de nedtryckta; tillägnen " "Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de svaga i kampen för tillvaron " "och tänk på vårt framtidsmål!" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:474 msgid "" "Till Eder, I gamle, genom motgångar härdade, genom ett träget arbete för " "tidigt utsläpade, sluten eder till våra föreningar i massa. Ingen enda lapp " "får saknas i vår förening. Det är de betryckta, som skola föra sin talan " "fram i ljuset, och detta på ett fullt värdigt, parlamentariskt sätt. Det " "blir lapparnes riksdag, som nästa år skall samlas å tidpunkt och ställe, som " "sedan skall bestämmas." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:480 msgid "" "För att nu allt skall bildas enhetligt för hela vårt folk och efter samma " "grunder, så lämnar jag beredvilligt alla upplysningar om denna sak." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:483 msgid "" "Med dessa maningsord till Eder, bröder och systrar, slutar jag dessa " "ord. Låt nu handlingarne kraftigt åtfölja dessa ord af mig, framlagda i en " "tid, då lappens framtid synes hotad från alla sidor, och hans rätt till den " "jord, hvartill vi alla födts att söka vårt uppehälle, bestridd." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:488 msgid "" "Må den Högste, som leder och danar folkens öden nu och allt framgent med " "misskundsamhet förbarma sig öfver vårt folk och leda dess väg in på den " "bana, som lyfter det upp till ett intelligent och framåtsträfvande " "kulturfolk." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:492 msgid "Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904." msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:493 msgid "Med systerlig hälsning" msgstr "" #. type: Content of: <book><chapter><section><simpara> #: manuscript.xml:494 msgid "Elsa Laula." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:502 msgid "" "Inför lif eller död? Sanningsord i de lappska förhållandena / Else Laula " "(Renberg) (1877-1931)." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:507 msgid "" "Pamfletten ble opprinnelig trykket hos Wilhelmssons boktryckeri " "A.-B. Stockholm og solgt for 25 øre." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:512 msgid "Utgitt på nytt november 2023 av Petter Reinholdtsen." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:516 msgid "" "Typesatt med <ulink url=\"http://dblatex.sourceforge.net\">dblatex</ulink> " "og skrifttypen Crimson Text." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:522 msgid "" "Omslag er utformet av utgiver. Fotograf for portrett på omslaget er basert " "på et fotografi fra 1916 med ukjent fotograf, tilgjengelig med public " "domain-vilkår fra Wikipedia." msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para> #: manuscript.xml:528 msgid "" "Kildefilene er tilgjengelig fra <ulink " "url=\"https://codeberg.org/pere/infor-lif-else-laula\"/>. Rapporter " "eventuelle kommentarer og innspill om boken der." msgstr "" #. type: Attribute 'fileref' of: <book><colophon><para><informalfigure><graphic> #: manuscript.xml:535 msgid "images/cc.svg" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><thead><row><entry> #: manuscript.xml:562 msgid "Format / MIME-type" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><thead><row><entry> #: manuscript.xml:563 msgid "ISBN" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry> #: manuscript.xml:569 msgid "US Trade utgave tilgjengelig fra lulu.com" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry> #: manuscript.xml:570 manuscript.xml:574 manuscript.xml:578 msgid "978-82-93828-XX-X" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry> #: manuscript.xml:573 msgid "application/pdf" msgstr "" #. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry> #: manuscript.xml:577 msgid "application/epub+zip tilgjengelig fra lulu.com" msgstr ""