[text-infor-lif-else-laula.git] / po / nb.po

# SOME DESCRIPTIVE TITLE
# Copyright (C) YEAR Free Software Foundation, Inc.
# This file is distributed under the same license as the PACKAGE package.
# FIRST AUTHOR <EMAIL@ADDRESS>, YEAR.
#
msgid ""
msgstr ""
"Project-Id-Version: PACKAGE VERSION\n"
"POT-Creation-Date: 2023-11-16 12:20+0100\n"
"PO-Revision-Date: 2023-11-16 13:55+0000\n"
"Last-Translator: Petter Reinholdtsen <pere-weblate@hungry.com>\n"
"Language-Team: Norwegian Bokmål <https://hosted.weblate.org/projects/"
"rms-personal-data-safe/elsa-laula-lif-doed/nb_NO/>\n"
"Language: nb\n"
"MIME-Version: 1.0\n"
"Content-Type: text/plain; charset=UTF-8\n"
"Content-Transfer-Encoding: 8bit\n"
"Plural-Forms: nplurals=2; plural=n != 1;\n"
"X-Generator: Weblate 5.2\n"

#. type: Content of: outside any tag (error?)
#: manuscript.xml:2
msgid "<?asciidoc-toc?> <?asciidoc-numbered?>"
msgstr "<?asciidoc-toc?> <?asciidoc-numbered?>"

#. type: Attribute 'xml:lang' of: <book>
#: manuscript.xml:4
msgid "sv"
msgstr "nb"

#. type: Content of: <book><chapter><title>
#: manuscript.xml:6 manuscript.xml:49
msgid "Inför lif eller död?"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><info><subtitle>
#: manuscript.xml:7
msgid "Sanningsord i de lappska förhållandena"
msgstr "Sannhetsord om de samiske forhold"

#. type: Content of: <book><info>
#: manuscript.xml:8
msgid ""
"<date>2023-11-16</date> <author> <personname> <firstname>Else</firstname> "
"<surname>Laula</surname> </personname> </author> <authorinitials>EL</"
"authorinitials> <pubdate>2023-11-16</pubdate> <edition>1</edition>"
msgstr ""
"<date>2023-11-16</date> <author> <personname> <firstname>Else</firstname> "
"<surname>Laula</surname> </personname> </author> <authorinitials>EL</"
"authorinitials> <pubdate>2023-11-16</pubdate> <edition>1</edition>"

#. type: Content of: <book><info><abstract><para>
#: manuscript.xml:19
msgid "abstract"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:23 manuscript.xml:540
msgid ""
"Teksten i dette dokumentet er ikke lenger vernet etter åndsverksloven, da "
"forfatteren har vært død i mer enn 92 år.  For å gjøre det enklere for folk "
"utenfor Norge, er den også gitt ut med bruksvilkårene til Creative Commons "
"0.  For mer informasjon om disse bruksvilkårene, besøk <ulink url=\"https://"
"creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.en\"/>."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:32 manuscript.xml:549
msgid ""
"Videredistribusjon og bruk i kildeformat (Asciidoc) og kompilert form (XML, "
"HTML, PDF, PostScript, RTF og så videre) er tillatt både med og uten "
"endringer."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><info><authorgroup><author><firstname>
#: manuscript.xml:39
msgid "Elsa"
msgstr "Elsa"

#. type: Content of: <book><info><authorgroup><author><surname>
#: manuscript.xml:40
msgid "Laula"
msgstr "Laula"

#. type: Content of: <book><info><publisher><address>
#: manuscript.xml:45
#, no-wrap
msgid "<city>Oslo</city>"
msgstr "<city>Oslo</city>"

#. type: Content of: <book><info>
#: manuscript.xml:43
msgid ""
"<publisher> <publishername>Petter Reinholdtsen</publishername> <placeholder "
"type=\"address\" id=\"0\"/> </publisher>"
msgstr ""
"<publisher> <publishername>Petter Reinholdtsen</publishername> <placeholder "
"type=\"address\" id=\"0\"/> </publisher>"

#. type: Content of: <book><chapter><simpara>
#: manuscript.xml:50
msgid ""
"Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes tider vår "
"stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar icke alltid varit "
"hänvisade till att söka lefvebröd bland kala bergstoppar, utan lemningar "
"från forna tider visar att lapparna besuttit rymliga betesmarker under "
"gynnsamma förhållanden. Under seklernas lopp har lappen dock alltjämt fått "
"vika för den jordbruksidkande germanska rasen. Fredlig, lugn, sluten och "
"alltid nöjd med sin lott har lappen utan protester själfmant lemnat hvad han "
"trott vara hans tillhörighet och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit "
"till sig den betesmark, som af lapparne användts. De hafva däraf fått namnet "
"«nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den "
"omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de "
"starkare, varit orsaken till denna vandringslusta. Att lappen har "
"betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom vittna "
"med tillräcklig tydbarhet de sista decenniernas erfarenheter. Man gör orätt "
"om man i lappbefolkningens tvungna undandragande ser något af zigenarlifvet. "
"Vårt folk vilja blifva bofasta om de därtill fått rättighet, men de hafva i "
"alla tider lefvat i en undantagsställning eller med andra ord — de hafva "
"ställts utom lagen, utom de allmänna rättigheternas gräns."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><simpara>
#: manuscript.xml:70
msgid ""
"Föga eller litet lemna lappska kulturskildrare af lappens jernhårda kamp för "
"tillvaron och de tvungna omständigheter, hvarunder de hafva att förskaffa "
"sig sitt uppehälle. Merendels framställes lappens arbete, hans kamp för "
"brödet, hans säregna lefnadsförhållanden och hans äfventyr i sagornas "
"skimrande ljus, hans verkliga arbete för nöjestillfredsställelse. Tyvärr är "
"dock icke lappens lefnad ett tidsfördrif utan ett af mödor, faror och "
"umbäranden uppfylldt lif. Hvem täljer de lappska hemmens tårfyllda kval, "
"hvem uttalar tröstens ord till de hårdt pröfvade, hvem mättar enkor och "
"faderlösa barn och hvem räcker lappen en skärf i nödens dag? Man sätter sig "
"icke in i lappbefolkningens förhållanden utan betraktar det hela som en "
"föråldrad brokig tafla bredvid svenskens högre kulturstadium. Och dock "
"tillmätes orättvist den lappska befolkningen kulturlyten, hvilka ej hafva "
"sin uppkomst i vår stam utan äro till oss öfverförda från de högre "
"kultiverade. Ja, man har därvid gått så långt att man därföre ansett oss ej "
"vara värdiga att inrangeras bland folkslag eller med andra ord åtnjuta "
"rättigheten att existera. Efter denna korta inledning vill jag öfvergå till "
"en skildring af de laster, hvaruti vårt folkslag sägas vara försjunkna uti "
"och som öppet sagts mig vara orsaken till den hjälplösa ställning, lappen "
"befinner sig uti."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:91
msgid "Lapparnes dryckenskap."
msgstr "Lappenes drukkenskap."

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:92
msgid ""
"När jag i våras sökte att väcka intresse för vårt folk, framhållande den "
"hjälplösa ställning de befunno sig uti och den särställning de intogo i "
"fråga om rent mänskliga rättigheter, möttes jag med orden: «Lapparne supa, "
"de dricka, de kunna icke upphjälpas» o. s. v. Till en början vill jag "
"konstatera det faktum att bland våra lappar finnas inga vanedrinkare och "
"sedan tider man minnes tillbaka har icke åtminstone i min hemtrakt någon "
"lapps dödsorsak varit alkoholsjukdom. Jämfördt med de senaste svenska "
"iakttagelserna, som konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde "
"den lappska dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse. Däremot "
"förekommer beklagligt nog att berusade lappar uppträda vid marknader, som "
"hållas vid kusten, men äfven då i ett mycket ringa antal. Men dessa bestå "
"ingalunda af sådana, som hafva för vana att berusa sig, utan utgöras af "
"tillfälliga supare, som genom köp, byte eller annan handel kommit i beröring "
"med svenska marknadsbesökare och bjudits förtäring för att «affärerna skall "
"gå bättre». Men äfven detta nationallyte är i försvinnande och det af sin "
"egen orsak, nämligen den, att lappen merendels inser att han gör dåliga "
"affärer när han låter berusa sig."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:110
msgid ""
"Oberättigandet att kasta ett folks ovana på en annan ras’ skuldror och däraf "
"förklara en hjälplös belägenhets berättigande, lyser äfven bjärt fram inför "
"påståendet att lappen icke själf producerar, försäljer eller på annat sätt "
"tillhandahåller berusande drycker. Den last, som har sitt upphof inom "
"folkets egna landamären, bör icke påbördas andra folk, som genom "
"njutningslystnaden förledes att sjunka i densamma."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:118
msgid "Tiggeri af nöd eller lättja?"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:119
msgid ""
"Beklagligt är det förhållande, hvarmed man äfven framhåller lapparnes "
"tiggeri, såsom föranledt af lättja. Vårt folk kunna indelas i två olika "
"afdelningar, beroende på det förhållande de stå till förvärfvet af det "
"dagliga brödet, nämligen renägande och icke renägande lappar De förra "
"utgöras af sådana, som trots alla svårigheter lyckats behålla sina renar; de "
"senare däremot af de, som genom ett eller annat förhållande blifvit utan "
"renar, hvilket är detsamma som förlusten af sitt lefvebröd. Det är endast "
"genom utrönandet af på hvad sätt en lapp gått förlustig sina renar, som man "
"kan bedöma, om tiggeriet är förorsakadt af lättja eller af verklig nöd. "
"Lappens framtid är förknippad med renen, hans trogne följeslagare genom "
"lifvet. Af den har han sin existens, utan honom står han inför hungersnöden. "
"Jagt och fiske måste alltid räknas som en bisyssla, mera till att söka än "
"att erhålla lefvebröd. På renen måste man söka lappens existensminimum. Ett "
"lappmatlag på sju personer (man, hustru och fem barn) behöfver årligen till "
"sitt hushåll nedslagta 40 renar, hvaraf 20 användas till lapphemmets eget "
"behof af kött och den andra hälften försäljas till inköp af mjöl och andra "
"lifsförnödenheter jämte beklädnad. För dessa 20 renar erhåller lappen i "
"lyckligaste fall omkring 300 kr. På denna summa drar en lappsk familj sig "
"drägligt fram genom lifvet. Men nu en annan sak. För att efter denna "
"beräkningsgrund fastslå ett existensminimum, behöfver lappen till sitt "
"förfogande en renhjord af nära 350 renar, och detta antal kan icke en lapp "
"på tio uppbringa. En renhjord på 100, det minsta antal som en lapp kan hafva "
"för att uppträda som själfständigt renägande, lemnar en årlig afkastning af "
"30 renkalfvar. Dessa späda kalfvar utsättas nu med ens för tusentals faror, "
"icke minst att märka nybyggarnes hundar. Redan efter ett år har afkomman med "
"säkerhet nedbringats med minst ett tiotal, andra året till 15 och vid "
"fullvuxen ålder till 12."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:148
msgid ""
"Alltså skulle lappen med blick på framtiden icke få nedslakta mer än 12 à "
"högst 15 renar pr år. Hvarje antal som däröfver går, inverkar på den "
"framtida betingelsen att lefva för lappen. Nedslaktar han exempelvis "
"existensminimummet 40 renar, har han redan efter ett års tid renstocken "
"nedbringad till 70 och fortfar detta förhållande är han redan efter ett par "
"tre år under möjligheternas gräns, under betingelsen att lefva. När renarnas "
"antal understigit 100, kan lappen icke längre ägna sig åt skötseln af sina "
"egna renar, utan lämnar då desamma i vården hos någon renägande lapp, som "
"själf icke har tillräckligt antal renar, och slår han sig merendels själf "
"ned på en jordtorfva för att med jordens brukande bidraga till existensens "
"möjlighet. Under tiden går nu hans renar «ut sig» mestadels på svårigheten "
"att skydda det uppväxande rensläktet mot renmärken. Då återstår endast "
"lappens jordbrukstorfva och då har han den framträngande svenske nybyggaren "
"att kämpa med. Lappen får — alla ömmande omständigheter till trots — gifva "
"vika och obarmhertigt drifves han till tiggarstafven, han har ju icke "
"äganderätt till sitt land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, "
"utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen "
"annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga "
"på all denna helt vanliga olycka har den lappska befolkningen att nu utstå "
"alla de sviter, som uppkommit efter de «sju hårda årens» historia, hvarför "
"ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera allmän. De sju hårda åren "
"inleddes med året 1892, då vintern kom tidigt, redan S:t Michaeli dag. Genom "
"den tidiga vintern frös snön till is och betäckte bergen, hvarföre renen "
"icke kunde komma åt den renmossa, som hör till hans uppehälle. Tusentals "
"renar dogo då af svält, och detta förnyades sedan årligen en lång tid. Så "
"kommo de stora timmerdrifningarna och renar — likaledes i tusental — blefvo "
"nedfällda af träden. (I denna fråga vill jag i förbigående nämna, att "
"lapparna icke för dessa olyckor erhöllo någon skadeersättning.)  Förutom "
"dessa olyckor hade renarne alltid att kämpa med nybyggarnas hundar. Som ett "
"talande exempel på huru lätt en lapp kan bringas till nödens brant, vill jag "
"anföra följande:"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:182
msgid ""
"Lappmannen Gustaf Klementson i Fatmomakke var för några få år sedan ansedd "
"som en välbärgad lappman. Han ägde en renhjord på omkring 300 renar och hade "
"således existensmöjligheter för den stora familj, 11 personer, de voro. "
"Hufvudsakligen genom timmerdrifningen nedslogos hans renar och därmed var "
"hans uppehälle som renägande lapp förbi. På sitt lappskatteland sökte han nu "
"att förebygga sin ruin och göra detta fruktbärande. Nu i dessa dagar har den "
"svenske nybyggaren fullbordat lappmannens öde — och lappmannen utestängts "
"från rätten till sitt lappskatteland. Hvad skall nu den arme af olyckan "
"hemföljde söka sitt bröd. Återstår för honom, fadern med de nio barnen, "
"någon annan utväg än att söka brödet hos barmhertiga medmänniskor, så framt "
"han vill undgå hungersnöden? Är nöden här föranledd af lättja eller af "
"verkligt behof?"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:195
msgid ""
"Det är sant att hvarje år beviljas ett statsanslag till nödlidande lappar, "
"men dessa understöd ha dock endast i undantagsfall, och då i mycket små "
"belopp kommit de fattiga lapparne till godo. Medlen af sändas till "
"kommunalstyrelserna i de olika lappsocknarne och denna styrelse, som utgöres "
"af svenska bebyggare, behåller merendels summan för kommunens räkning för "
"att betäcka utgifterna för de lappar, som åtnjuta helt understöd af kommunen "
"(s. k. «sockenlappar»)."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:202
msgid ""
"Om den lappska nöden, orsakerna till lappens tiggeri, till bekymren som hota "
"lapphemmens framtid och därmed förknippade omständigheter, vore mycket att "
"andraga, men då jag tror att de rader jag skrifvit om denna sak, ändrar "
"svenskens uppfattning om detta sakförhållande, öfvergår jag till medlen, "
"hvarmed den lappska befolkningen skulle kunna upphjälpas. Vi hafva velat "
"benämna den"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:210
msgid "Lapparnes existensfråga"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:211
msgid ""
"därvid framhållande att hela vårt folks öde beror endast och allenast på "
"denna frågas nöjaktiga lösning. För att utreda dessa bättre vill jag först "
"behandla grundfrågan angående lapparnes äganderätt till sina lappskatteland, "
"jämte rätten för lapparne att idka åkerbruk. Genom Kungl. Bref af den 13 "
"december 1867 bestämdes en odlingsgräns, hvarvid en gränslinie sattes mellan "
"den svenske nybyggaren och den lappska befolkningen. Nybyggarne halva "
"erhållit äganderätt till sina hemman, under det att lapplandet förklarades "
"vara kronomark. Med anledning häraf bortadvocerades lapparnes rätt till den "
"jord, hvaruppå vi alla, naturligt sedt, hafva att hämta vårt lifsuppehälle. "
"Genom att endast hafva dispositionsrätt till ett jordområde, "
"lappskattelandet, och med dystra aningar vänta på den dag, då man kan blifva "
"bortförd från sitt hem, där generation efter generation nedlagt sin ungdoms "
"arbetskraft, sin mannaålders möda och ålderdomens arbetshjälp, kan icke "
"gifva den arbetslust, en kraftig stam bör utveckla. Arbetslusten klädes i "
"handling först vid det tillfälle när man vet, att man gagnar sig själf, sina "
"barn och sina efterkommande. Idoghet och ihärdighet saknas icke bland "
"lappbefolkningen, det är endast föremålets faktiska bestående, som "
"förhindrar arbetsintensiteten och den välmåga, som annars skulle sprida sig. "
"Med de jämtländska lapparnes öde framför sina ögon, dessa som jagats upp "
"till ofruktbara berg på grund af att deras rättsfråga till jorden ej "
"beaktats, kunna icke de vester- och norrbottniska lapparne inse annat öde, "
"äfven de, så länge frågan om rätten till jorden icke löses."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:235
msgid ""
"Årligen och dagligen gifves äfven hos oss Vesterbottens lappar exempel på "
"hvarthän tillståndet leder. För en tid tillbaka, låt oss säga 30- à 40-tal "
"år, kommo de svenska nybyggarne och frågade vänligt om de kunde få slå sig "
"ned och odla upp en bit mark. Lappen såg i detta förhållande ingen som helst "
"orsak att neka den arbetsamme mannen. Om några år hade nybyggaren odlat upp "
"marken omkring sitt tjäll, och tog syn på densamma. Vederbörande beviljade "
"beredvilligt lagfart å marken och icke blott den mark, som han själf odlat "
"utan därtill ett öfrigt område. Området kunde, och gjorde det i de flesta "
"förhållanden, sträcka sig om lappens frodiga renvallar och skatteland, den "
"som förut varit vänlig nog att tillmötesgå nybyggarens önskningar att få "
"odla marken bredvid honom. Så gick väl några år och en vacker dag infinner "
"sig vederbörande synemän och kungör för den olycklige lappen att han icke "
"längre äger rättighet till den gröda, som af honom vidare inbärgas."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:250
msgid ""
"Med dessa syner framför sina ögon lär väl ingen förundra sig öfver att den "
"lappska befolkningen känner en bäfvan för hvad som komma skall. Merendels "
"utgöres nu denna lappska befolkning, som på sådant sätt bortdrifves af "
"sådana, som icke äro renägande och hvad ödet blir för dessa olyckliga är "
"icke svårt att förutse. De blifva fattiga och utarmade. Därhän har lapparnes "
"osäkra rättsställning ledt, på grund af deras undantagsställning i den "
"svenska jordrättsskipningen. Svensk praxis har dock alltid varit och är det "
"ännu, att vid afvittrings- och storskiftesförrättningar det folk, som af "
"ålder bott och brukat landet, fått för sig och sina efterkommande för "
"evärdelig tid tilldelad sin beskärda del. Lappen måste tillerkännas äfven "
"denna rättsställning, eljest är hans öde besegladt. Han drifves i annat fall "
"allt längre och längre upp mot de kala bergstopparne mot norska gränsen, den "
"han ju icke får öfverskrida. Vid denna tidpunkt, då är väl också vår strid "
"förgäfves, och då är det förbi med de svenska lapparne. Men hvem i vårt "
"humana tidehvarf åtager sig att kasta den historiska dödsdomen öfver ett "
"folk, som trots all sin brist på mänskliga dygder dock icke kan öfverbevisas "
"om att det genom eget förvållande förorsakat sin undergång."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:269
msgid ""
"I sammanhang med rätten till jorden står lappens rätt att öfvergå till "
"jordbruksidkande folk och bruka sina lappskatteland. Genom sådana "
"förhållanden, som de af nybyggarnes sätt att gå till väga gentemot den "
"lappska befolkningen jag nyss nämnt och det understöd de därvid vinna af den "
"svenska lagen kan vi icke annat än se denna rätt oss bestriden. Marken "
"därofvan odlingsgränsen är oss tilldelad för renbete, icke för jordbruk. En "
"del skäl, som jag i annat sammanhang berört, har tydliggjort, att vi i "
"betraktande af lefvebrödet icke ha annan utsikt än, att när renarne på ett "
"eller annat sätt förolyckats vi måste gå till brukandet af vårt "
"lappskatteland. Men öfver detta står en tidsfråga, nämligen den att hela "
"folket förr eller senare måste gå till jordbruket. Renen finner ej längre "
"sitt bete bland fjällen. I en ej allt för aflägsen framtid hafva vi att se "
"att den ene lappen efter den andre förlorar sina renar. Ogynnsamma "
"förhållanden komma därvid att medverka, icke minst den "
"skadeersättningsskyldighet, den renägande lappen numera underkastas enligt "
"bestämmelserna i § 14 uti lapplagen den 1 juli 1898, och genom hvilken bl. "
"a. en lappman helt nyligen dömdes till tre tusen kronors skadeersättning. "
"Och hvarför skall lappens existensförmåga kringskäras af lagar? Erfarenheten "
"lärer att inget folk går så framåt som när frihet råder i alla delar. "
"Lappens frihet är kringskuren. Hans kamp för lefvebrödet är utstakad och "
"betingelsen att lefva hänskjuten allenast till renarne och renarnes skötsel. "
"I medvetandet finnes dock allt jämt en känsla som talar om frihet och denna "
"känsla återfinnes äfven hos oss, lappar!"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:293
msgid ""
"Renbetesrätten är, som jag antydt, närmare beskrifven i författningen om "
"utstakningen af odlingsgränsen den 13 dec. 1867. Den markeras allt emellanåt "
"af en dagorder från Umeå landskansli och hålles då i sådan form, att man "
"skulle tro, att lapparnes renbetesrätt vore betryggad. Framför mig ligger en "
"länskungörelse af den 12 januari 1898, däri det heter, att anläggning af "
"nybyggen ofvan odlingsgränsen icke finge vidare af kungl. maj:ts "
"befallningshafvande beviljas; att de nybyggen, som redan funnos ofvan "
"odlingsgränsen, skulle återläggas till kronomark och att all mark ofvan "
"odlingsgränsen skulle återläggas till renbetesland. Denna kungörelse har "
"fullföljts så, att under dessa sex år ett större antal nybyggen anlagts "
"ofvan odlingsgränsen, ja, man har till och med dömt lappar till "
"skadeersättning gentemot dessa nybyggare. Alla förordningar till trots synes "
"dock endast den rättvisan vara gällande, att lappen skall drifvas från sin "
"mark. Skulle i verkligheten de lagar, som skrifvits till förmån för "
"lapparnes renbete efterföljts, hade lappen icke haft rätt att klaga öfver "
"denna sak. Men lagda i händer, som utan hänsyn till den lappska befolkningen "
"gynnar nybyggaren, kan det nuvarande tillståndet icke föra annat än till "
"renarnes minskning och lappens försämrade lefnadsställning."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:313
msgid ""
"Lapparne önska i denna fråga således endast hvad de i lag blifvit förut "
"tillförsäkrade, d. v. s. att all mark ofvan odlingsgränsen utlägges till "
"renbetesland. Men huru kan konungens befallningshafvande förklara att vid "
"lapptinget i Fatmomakke nu framlägga ett förslag, gående ut på att inlösa "
"nödig renbetesmark ofvan odlingsgränsen och därvid säga att lappen erhåller "
"gynnsamma reformer, när vi förut för sex år sedan i länets kungörelse "
"uttryckligen fått denna mark till oss upplåten. Detta motsägande förslag, "
"hvilket nu framkommit, är således i strid mot förut gifna bestämmelser i "
"fråga om renbete och afser ingalunda att skänka lappen någon fördel utan "
"gäller endast såsom en inskränkning i bestämmelserna af kungl. maj:ts "
"befallningshafvandes kungörelse den 12 januari 1898."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:327
msgid "Fattiglappens öde"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:328
msgid ""
"synes nu starkt hotadt genom det af lappfogden Burman vid lapptinget i "
"Fatmomakke framlagda förslaget att nedflytta den icke renägande lappen "
"nedanför odlingsgränsen och där bereda honom jordbruk. Vi kunna icke annat "
"än protestera mot detta förslag. Det vore att med ens tillintetgöra den "
"lappska befolkningen och få anspråken på vårt land för alla tider häfda. De "
"renägande lapparne förminskas alltjämt på grund af renarnes "
"existensförhållanden, förut omnämnda. De sammansmälta allt framgent och "
"under de senaste åren ha de renägande lapparnes antal väsentligen "
"förminskats. De icke renägande lapparne skulle nu — enligt förslaget — "
"nedflyttas till nybyggen nedanför odlingsgränsen och man får väl säga där "
"öfverlämnas åt sitt öde. Hvartefter nu de renägande lapparne förlora sina "
"renar, nedflyttas dessa nedanför odlingsgränsen och gå säkerligen där sin "
"undergång till mötes, under det att den renägande lappen drifves mot "
"fjället, förlorar sina renar och nedskickas sedan utfattig nedanför "
"odlingsgränsen. När man tager i betraktande, att den mark, som är ofvan "
"odlingsgränsen, är utlagd till renbetesland för oss lappar och att å dessa "
"marker nybyggen äro uppresta, som äro olagligt tillkomna; hvarföre icke låta "
"lappen tillträda dessa nybyggen och nu boende nybyggare ofvan odlingsgränsen "
"få tillfälle att nedflytta nedanför densamma? Hvarföre skulle hinder möta "
"för lappen att bruka dessa land, som gör att lappen åtminstone får bo i sitt "
"af ålder brukade land samt slipper att å nya och för honom främmande trakter "
"söka sitt uppehälle. Detta förslag afser ingalunda något förbättrande af "
"lapparnes lefnadsställning, utan afser helt enkelt att afskära lapparnes "
"förbindelse med sitt eget folk, för att sedan låta dem undergå det öde, som "
"bland de svenska nybyggarne väntar desamma nedanför gränslinien."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:358
msgid "Lapparnes rösträttsförhållanden."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:359
msgid ""
"Om i Sverige skriande orättvisor anses begångna med att större delen af "
"folket undandrages medbestämmanderätt i folkets egna angelägenheter, så äro "
"dock de lappländska förhållandena än olidligare."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:363
msgid ""
"Den kommunala rösträtten i lappkommunerna utöfvas endast och allenast af den "
"svenske jordbrukaren och lappens lifsnäring ger ej honom den inkomst, som "
"berättigar honom att deltaga i allmänna, honom rörande angelägenheter. Högst "
"fåtal lappar (ifrågasättas kan, om det än finnes några) äga bestämmanderätt "
"vid kommunala stämmor, och dock afgöras vid dessa lapparnes angelägenheter "
"rörande beskattning, fattigvård och öfriga kommunala ärenden. Det har icke "
"förunnats lappmannen att vinna inträde i kommunal myndighet och i något "
"medafgöra om frågor, som rör lappens rättsförhållande i kommunen, till "
"hvilket förhållande den kommunala bestämmanderätten i mångt och mycket dock "
"kan medverka. Och i de flesta fall inse lapparne, hvilka i många "
"lappkommuner utgör flertalet, att de icke kunna inverka något till "
"förbättrade förhållanden, då de icke på grund af den kommunala "
"rösträttsskalan förmå uträtta något."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:377
msgid ""
"Ställer sig nu den kommunala rösträtten förnuftsvidrig, är den politiska "
"rösträttens förhållande till lappbefolkningen bedröfligare. Lagen stadgar "
"att man, för att hafva rösträtt till Riksdagens Andra kammare, skall hafva "
"en inkomst af 800 kr. eller en jordbrukslägenhet, taxeringsvärderad till "
"1,000 kr. Intetdera af dessa mått fyller lappen. Af renen kan han icke "
"uppbringa ens 500 kr., och de lappskatteland, hvilka, belägna å allmän "
"kronomark, som de äro, äro ju icke lappens. Hade lappen utsikt att föra fram "
"en representant ur sitt eget led, hade många goda reformer kunnat "
"åstadkommas. Man har sagt att inom riksdagen funnits lapprepresentanter från "
"fjällbygden. Innerst ha dock dessa icke utgjort några målsmän för "
"lappbefolkningen, utan möjligen för nybyggarne, men i hvilket fall som helst "
"till bådas nackdel, då intet synligt resultat af deras verksamhet "
"kvarlämnats annat än möjligen en förbättring i införseln af spritdrycker "
"till lappska gränsen. Stora och viktiga frågor, som beröra vårt folks "
"framtid, föres årligen fram på den lappska dagordningen, och då vi vunnit "
"den skans, som lämnar lappen medbestämmanderätt till sitt eget öde, kunna "
"dessa med glädje framläggas. Dessa frågor äro dock icke kraf som äro "
"obilliga, utan utgöres af sådana förmåner, som redan vunnits af den svenska "
"befolkningen, men ej genom den undantagsställning (ingalunda till lappens "
"fördel) som lappen innehafver, ännu beskärts den lappska rasen. Sekellångt "
"betryck har hvilat på våra skuldror, och däri är att se lappbefolkningens "
"underlägsenhet och efterblifvenhet."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:403
msgid "Lappska skolförhållanden."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:404
msgid ""
"Man låter alltid lappbefolkningen uppbära förnärmelser för att den är "
"okunnig, men man undersöker så ytterst sällan skälet, hvarför upplysningen "
"ej vunnit insteg bland vårt folk. Skälet är dock icke svårt att uppleta. Af "
"naturen är lappen icke vanlottad. Tvärtom! Det har erkänts att den unge "
"lappen äger goda förutsättningar för att vinna upplysning. Orsaken ligger i "
"det helt naturliga skälet, att lappen icke ägnas någon uppmärksamhet i "
"upplysningshänseende. Ända till dess Lappska missionen inrättade skolor "
"däruppe bland fjällen hafva vi lappar icke haft någon undervisning. Denna "
"välgörande förening verkar mycket godt, men kan dock i utsträckning ej "
"inverka på ett helt folk. Det lappska barnet sändes till denna skola vid "
"cirka 12 års ålder och kvarstannar där i 3 år. Under denna jämförelsevis "
"korta tid får den unge lappen inhämta all den undervisning, som står honom "
"till buds. Att detta icke blir mycket, beror väl på att denna skola indelas "
"i småbarns- och folkskola. Med denna undervisning går han ut i lifvet, och "
"då må man ej undra på om lappen är okunnig. Skulle lappen däremot få "
"tillägna sig den undervisning, som de svenska barnen åtnjuta, skulle nog "
"bildning och intelligens äfven vinna insteg i Lappland."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:423
msgid ""
"Till ofvan nämnda skolor — andra skolor finnas ej — bidrager staten endast "
"med en ringa skärf, men månne ej den svenska staten äfven har skyldighet att "
"bland den lappska befolkningen inrätta skolor, om ej sådana som de svenska, "
"så dock drägligare skolförhållanden ?"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:427
msgid ""
"I likhet med dryckenskapslasten, kastas okunnigheten på lapparne som en "
"skuggande, förklarande omständighet till nu rådande förhållanden. Men "
"okunnigheten har sitt upphof i bristen på något att lära i yngre år, icke i "
"lappbarnets motvilja för bildning och utveckling."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><title>
#: manuscript.xml:434
msgid "Hvad är att närmast göra?"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:435
msgid ""
"Mer och mer söker den frågan sig fram, hvad som vi närmast skola göra. Vi "
"kunna icke längre lita på att utom saken stående skola så intressera sig för "
"vårt folks ställning, att de skola bevaka vår rätt. Och med all möjlig möda "
"kunna de det icke. Våra säregna lefnads- och andra förhållanden äro af sådan "
"beskaffenhet, att om äfven reformer skulle vinnas på dessa vägar, skulle "
"dessa endast blifva halfmessyrer af tvifvelaktig innebörd. Våra tvister om "
"rätten till jorden måste dagligen bevakas och våra frågor måste stundligen "
"föras framåt. Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt? "
"frågar mången. Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig lappsk "
"förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska befolkningen. I hvarje "
"större by eller kommun bildas en förening, låt oss exempelvis säga Tärna by "
"lappförening. Denna utlyser ett möte med lapparne i Tärnaby och skrider till "
"val af styrelse. Denna styrelse får i uppdrag att emottaga tvistefrågor, med "
"föreningen diskutera de reformer, som äro önskvärda och äfvenledes föra fram "
"desamma till en centralstyrelse för hela lappbefolkningen, utlysa möten och "
"i alla delar tillvarataga den lappska befolkningens kraf. Sådana föreningar "
"böra så fort sig göras kan bildas i alla lappkommuner eller större byar i "
"Jämtland, Vester- och Norrbotten. På våren 1905 utser de lappska "
"föreningarne hvar sitt ombud att sammanträda i exempelvis Fatmomakke, och "
"där behandlas sedan våra gemensamma lifsfrågor. Där kommer då den första "
"lappska kongressen till stånd och sedan åstadkommes nog af sig själf, dock "
"under träget arbete, ett annat förhållande. Med en dylik organisation kunna "
"vi påräkna en makt, som obetingadt kommer att föra vår sak till seger."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:461
msgid ""
"När vi stå en och en kunna vi föga eller litet uträtta. Gemensamt hafva vi "
"dock ett intresse, och detta intresse måste förenas och blifva en makt. Och "
"inom kort skola vi hafva en duglig stab af egna landsmän, som med insikt, "
"reda och klokhet bringar saken vidare fram."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:465
msgid ""
"Till Eder, I unga män och kvinnor, vill jag säga ett ord. Vårt folks framtid "
"ligger i Edra händer. Med Eder kraft skall vårt folk och land vidmakthållas. "
"Sky inga umbäranden när det gäller vårt folk och vårt påtänkta "
"föreningsband! Medlet, hvarmed vår stam skall upplyftas, finnes i den "
"utstakade vägen, och en gång funnen, beträdd och trampad, skall mödan "
"ingalunda blifva fruktlös. Därföre, fram, I bröder och systrar från "
"Jemtland, Vester- och Norrbotten, upp att verka för de nedtryckta; tillägnen "
"Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de svaga i kampen för tillvaron "
"och tänk på vårt framtidsmål!"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:474
msgid ""
"Till Eder, I gamle, genom motgångar härdade, genom ett träget arbete för "
"tidigt utsläpade, sluten eder till våra föreningar i massa. Ingen enda lapp "
"får saknas i vår förening. Det är de betryckta, som skola föra sin talan "
"fram i ljuset, och detta på ett fullt värdigt, parlamentariskt sätt. Det "
"blir lapparnes riksdag, som nästa år skall samlas å tidpunkt och ställe, som "
"sedan skall bestämmas."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:480
msgid ""
"För att nu allt skall bildas enhetligt för hela vårt folk och efter samma "
"grunder, så lämnar jag beredvilligt alla upplysningar om denna sak."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:483
msgid ""
"Med dessa maningsord till Eder, bröder och systrar, slutar jag dessa ord. "
"Låt nu handlingarne kraftigt åtfölja dessa ord af mig, framlagda i en tid, "
"då lappens framtid synes hotad från alla sidor, och hans rätt till den jord, "
"hvartill vi alla födts att söka vårt uppehälle, bestridd."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:488
msgid ""
"Må den Högste, som leder och danar folkens öden nu och allt framgent med "
"misskundsamhet förbarma sig öfver vårt folk och leda dess väg in på den "
"bana, som lyfter det upp till ett intelligent och framåtsträfvande "
"kulturfolk."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:492
msgid "Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904."
msgstr "Gardfjäll, Dikanäs, Vilhelmina i juli 1904."

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:493
msgid "Med systerlig hälsning"
msgstr "Med søsterlig hilsning"

#. type: Content of: <book><chapter><section><simpara>
#: manuscript.xml:494
msgid "Elsa Laula."
msgstr "Elsa Laula."

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:502
msgid ""
"Inför lif eller död? Sanningsord i de lappska förhållandena / Else Laula "
"(Renberg) (1877-1931)."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:507
msgid ""
"Pamfletten ble opprinnelig trykket hos Wilhelmssons boktryckeri A.-B. "
"Stockholm og solgt for 25 øre."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:512
msgid "Utgitt på nytt november 2023 av Petter Reinholdtsen."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:516
msgid ""
"Typesatt med <ulink url=\"http://dblatex.sourceforge.net\">dblatex</ulink> "
"og skrifttypen Crimson Text."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:522
msgid ""
"Omslag er utformet av utgiver.  Fotograf for portrett på omslaget er basert "
"på et fotografi fra 1916 med ukjent fotograf, tilgjengelig med public domain-"
"vilkår fra Wikipedia."
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para>
#: manuscript.xml:528
msgid ""
"Kildefilene er tilgjengelig fra <ulink url=\"https://codeberg.org/pere/infor-"
"lif-else-laula\"/>.  Rapporter eventuelle kommentarer og innspill om boken "
"der."
msgstr ""

#. type: Attribute 'fileref' of: <book><colophon><para><informalfigure><graphic>
#: manuscript.xml:535
msgid "images/cc.svg"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><thead><row><entry>
#: manuscript.xml:562
msgid "Format / MIME-type"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><thead><row><entry>
#: manuscript.xml:563
msgid "ISBN"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry>
#: manuscript.xml:569
msgid "US Trade utgave tilgjengelig fra lulu.com"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry>
#: manuscript.xml:570 manuscript.xml:574 manuscript.xml:578
msgid "978-82-93828-XX-X"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry>
#: manuscript.xml:573
msgid "application/pdf"
msgstr ""

#. type: Content of: <book><colophon><para><informaltable><tgroup><tbody><row><entry>
#: manuscript.xml:577
msgid "application/epub+zip tilgjengelig fra lulu.com"
msgstr ""